Det har gått 15 år sedan Sara Dahlberg Eriksson och maken Tomas Eriksson fick vara med om den ofattbara tragedin att mista ett barn för andra gången i sitt liv. Fortfarande gör det ont, men paret har lärt sig hantera sorgen och hittat en väg tillbaka till glädjen.

Tankarna har de senaste dagarna kretsat mycket kring de anhöriga till den 21-årige man i Härnösand som tog livet av sina halvsyskon och sin tidigare styvpappa. För lång tid framöver väntar en smärtsam sorgebearbetning för de närmast anhöriga. Men först av alla behöver de dra sig undan, få vara för sig själva utan några krav från omgivningen.

– Det mamman behöver mest av allt just nu är trygghet. Men samtidigt är det viktigt att hon inte isolerar sig. Det måste finnas människor omkring familjen, vänner som kan lyssna in utan att vara påträngande.

Sara Dahlberg Eriksson är övertygad att mamman och hennes 21-årige son kommer att hitta tillbaka till varandra någon gång, trots det fruktansvärda som hänt.

– Det är viktigt att särskilja det som är mitt barn och det som är mördaren. En frisk människa är inte i stånd att genomföra det 21-åringen gjort sig skyldig till.

Mitt i allt elände är det också viktigt att förmedla kärlek och omtanke. Sara Dahlberg Eriksson hoppas att härnösandsborna ställer upp som medmänniskor för den drabbade familjen mitt i all tragedi.

– Det här är en ytterst svår kris, omöjlig att jämföra med något annat. Men jag är övertygad att den ändå är möjlig att ta sig igenom.