I Örnsköldsvik finns det en plats för alla, nästan. Vill man hålla på med sport finns det idrottsföreningar. För musik och teater finns Sliperiet och kulturcentrum. Är man intresserad av konst finns Örnsköldsviks museum och konsthall. Men för poeter då?

Jag som poet har skrivit poesi sedan jag var tolv år. Tillsammans med mina vänner, hemma ensam mitt i natten eller när jag åker buss. Poesi är en slags subkultur som egentligen berör allt med text. Manuset till en teaterpjäs, texterna i en favoritlåt och alla tal, programbladstexter och snygga punchlines är också poesi. 

Jag skulle vilja säga att ett forum för poeter också behövs. Ett utrymme bland kulturen i Ö-vik för att vi ska uppnå en stad i världsklass. Ett ställe där människor kan mötas och göra ett intellektuellt utbyte är mer eftertraktat och mer behövligt än vad man kan tro. Det offentliga rummet är något som utnyttjas till mycket, särskilt till tankeverksamhet. Vilket är precis vad poesi är. Men ett forum där man kan samlas och diskutera sin poesi är något som jag värdesätter väldigt mycket. 

Att få ett utbyte poeter emellan tror jag att många skulle uppskatta. För det är ju självklart att jag kan sitta här hemma i Köpmanholmen och skriva en massa poesi, men jag tror att det är svårt att utvecklas och förbättras ensam. Jag har alltid drömt om att ha något som i filmen Döda poeters sällskap. Ett ställe där man träffas och gör något åt det man tycker är fel via text. Läsa andras och varandras verk samt tillsammans förändra ett helt samhälles syn på jämställdhet. 

Visst, förändra ett helt samhälle är nog svårt, men att i alla fall ha ett litet krypin någonstans där alla är välkomna och där poesin kan få ta den plats den förtjänar. Där man kan uppmuntra fler till att börja med poesi och där man kan visa att det inte bara är en massa människor på 75+ som läser på en sorts svenska som låter som danska, som har rätten att kalla sig poeter. Poesi är precis som vilken kulturform som helst: där alla är välkomna och där det inte finns någon åldersgräns på om man får vara med eller inte.

Så alla människor som bor i Örnsköldsvik; gamla som unga, nykomna som födda här. Män och kvinnor, barn och pensionärer: fatta pennorna och låt oss tillsammans skapa ett forum där alla är välkomna in i poesins värld.