Åsikterna om gatukonst är många, och det är många parter som är involverade. Den tekniska nämnden har det politiska ansvaret för stadens gator, vägar och fastigheter, och som ordförande sitter Roger Burland. 

Han ser ett värde i gatukonst som är väl tekniskt genomfört, men han anser att det ska utföras tillsammans med tekniska nämnden och Kultur- och Fritidsförvaltningen. Klotter däremot är det värsta han vet. 
– Det kostar tusentals kronor varje år att sanera, och det ska bort så fort som möjligt. 

Siv Sandberg, förvaltningschef för Kultur- och Fritidsförvaltningen, tycker att det är kul och spännande att folk vill uttrycka och visa sitt skapande genom gatukonsten. Men hon tycker också att skillnaden mellan klotter och oväntad, genomarbetad gatukonst är stor.
– Klotter för mig är inte vackert. Det är tråkigt när vi skräpar ner och klottrar. Vi vill ju alla ha en estetiskt vacker stad där alla kan trivas. 

Att gatukonsten kan tillföra något till staden verkar både Roger och Siv hålla med om.
– Det borde det kunna göra, men det är ingen enmansaffär. Man bör försöka komma överrens om placering och dylikt, menar Roger, som säger sig vara rädd för att folk ska ta konstbegreppet i egna händer, strunta i demokratin och på så sätt nedvärdera gatukonsten. 

Både han och Siv är positiva till samarbete med gatukonstnärer.
– Konstnärliga ungdomar bör ta sådana kontakter att de kan få hjälp att få utlopp för sin idé på rätt sätt. 

Siv berättar om en idé hon har. Att Cesam och gatukonstnärerna skulle få mötas och göra något i stil med en festival i stan.
– Det handlar om att visa upp sånt som inte märks i konsthallar. Om att unga ska få släppa loss sin kreativitet och sitt skapande för att jobba för en vackrare och mer trivsam stad. 

Siv, om du fick säga vad du ville till dem som sätter upp gatukonst i stan, vad skulle du då säga?
– Var aktsamma om vår gemensamma stad. Skapa inte onödiga kostnader för sanering. Men jag vill uppmuntra till kreativt skapande. Vill de göra en festival så bjuder jag in till det.