Förr i tiden var regeln den att man skulle förlova sig så pass långt innan bröllopet att bruden hann ordna inför bröllopet. Till exempel skulle monogram sys på handdukar och lakan och brudens kläder skulle ordnas. Brudgummen skulle även ha tid till att ordna en gemensam bostad. Men varken då och eller nu finns det någon regel för hur länge du behöver vara förlovad innan du gifter dig.

– Du kan vara förlovad i fem minuter, tre år eller aldrig gifta dig. Det bestämmer du helt själv. I USA är det inte så ovanligt att man gifter sig inom ett år. Men vill man kan man förlova sig fem minuter innan så att bruden får två ringar, säger Magdalena Ribbing, som är expert på vett- och etikettfrågor och har en egen frågespalt på Dagens Nyheter.

Hur ska man enligt svensk tradition förlova sig?

– På medeltiden var det mer eller mindre släkterna som avgjorde om två ungdomar skulle förlova sig. Först så lovade de unga varandra trohet, en trolovning. Mannen kunde förr anhålla om kvinnans hand, och trolovning var samma sak som förlovning men det var då juridiskt bindande, vilket det inte är i dag. Trolovningen var löftet och vigseln var en bekräftelse på det. Många tror att trolovning är något finare än förlovning, men så är det inte.

Vad gäller frieriet så var kvinnorna inte myndiga och fick då inte bestämma själva. Då fick mannen fråga pappan om hennes hand. Han sa då ja om mannen var lämplig, till exempel så skulle han ha tillräckligt med pengar för att försörja hans dotter. Om mannen fick ett ja av pappan gick han till dottern och föll på knä framför henne och friade. Oftast sa hon då ja och fick en ring av honom, och när hon skaffat en ring till honom fick han den.

– I dag finns det inte en minsta anledning att fråga någons föräldrar om man får förlova sig. Visst är det vänligt av mannen eller kvinnan att tala med familjen innan, men det finns ingen förväntan på att man ska göra det eftersom självförsörjande, självständiga människor själva bestämmer vem de ska leva med.

Förlovning är i princip ett trohetslöfte med inriktning på ett kommande äktenskap. Och att det bara är mannen som ska fria är något Magdalena tycker är fånigt.

– Det är många kvinnor som sitter och väntar på att mannen ska fria. Om man nu lever tillsammans, har gemenskap bostad och barn så har man redan lovat varandra trohet. Så då lever man ju redan ”förlovade”. Många kvinnor tror att frieriet handlar om en bröllopsfest då de ska få vara prinsessa en dag. Visst kan man få vara det men det är inte det de handlar om.

Magdalena tycker att man först ska fria så man har löftet klart och sedan kan man skaffa ringarna tillsammans. Ringen är något man ska ha hela livet och det är då väldigt viktigt att man tycker om den. Man är ju ändå förlovad eftersom frieriet är löftet och ringen symbolen.

Ska den som friar betala båda ringarna?

– En gammal tradition är att han köper hennes ring och hon hans ring. Men visst kan den som har bäst ekonomi köpa båda ringarna, det är inte någon viktig sak.

Förlovade par behöver inte uppvaktas med presenter, det ska man vänta med till bröllopet. Men man kan alltid gratulera genom att skicka ett gratulationskort. Förr firades oftast förlovningen med de två familjerna. Fästmöns föräldrar bjöd hem hans föräldrar, syskon och mormor, eller vem det nu var. Man ska ju umgås länge i framtiden! Senare bjöd hans familj tillbaka för att diskutera giftermålet. I dag bor man oftast ihop när man förlovar sig så då kan fästparet bjuda hem sina föräldrar från vardera hållet så att de får mötas.

Hur bryter man en förlovning?

– Absolut inte via sms, det är fegt. Istället träffas man och säger: ”Du, jag är ledsen men det här funkar inte...” Det viktigaste är att man gör det på ett hyfsat sätt. Presenter och ringar som har ett värde ger man tillbaka. Även om kvinnan tycker väldigt mycket om sin ring så ska hon då ge tillbaka den. Samma sak gäller om man fått gemensamma förlovningspresenter. Om den ene säger att man kan behålla en sak som ett minne från det fina året tillsammans så gör man självklart det.

– En bruten förlovning ska man meddela familjerna och de närmaste på ett snyggt sätt. Det kanske då är föräldrar som säger: ”Varför det, ni passade ju så bra tillsammans”. Men de har ingen anledning att lägga sig i utan det är helt och hållet parets egen sak. Såvida det inte har skett något missförstånd, till exempel att hon tror att han har varit otrogen, men att sanningen var den att han bara var ute med en gammal kompis. Då kan detta behöva sägas till henne!