Koll på kurser och studievägar
Relaterat
Extrakurser, utlandsstudier, gymnasiepoäng och avtentning. Att hålla reda på allt vad gymnasiet har att erbjuda är inte lätt.Bild: Sara Antonsson
Om en lärare inte kommer till en lektion ska man vänta ungefär tio minuter och sen anmäla till expeditionen att läraren saknas, berättar syokonsulent Hans Mattsson. Bild: Sara Antonsson
Emelie Nordlander kan tänka sig att studera utomlands.Bild: Sara Antonsson
I A-huset på Härnösand gymnasium hittar vi eleverna Emelie Nordlander och Emma Höglund. Klockan är tre och många är på väg hem. Men i en korridor utanför ett klassrum kan vi ändå i lugn och ro få en pratstund om betyg, kurser och gymnasiepoäng. Har eleverna koll på allt extra som erbjuds dem? Emma Höglund är exempelvis själv osäker på vilka regler som gäller om man vill läsa mer än vad som ingår i de ordinarie programmen.
- Jag skulle tro att vi fick lite information i ettan men man kommer inte ihåg. Det var inte relevant för en själv och då kanske man inte lyssnar så väl, säger hon.
Hur man kan studera utanför Sverige verkar de ha bättre koll på. Emelie Nordlander kan tänka sig att studera utomlands.
- Jag känner en som har pluggat utomlands och en som håller på att studera utomlands. Jag skulle hellre vilja plugga i USA efter gymnasiet. Det är jobbigt att åka bort ett år.
Under en lunchrast söker jag upp Hans Mattsson för att få svar. Hans har varit syokonsulent på gymnasiet i många år och kan regler. Till exempel den att om läraren inte dyker upp så måste eleverna vänta.
- Det är sagt att om en lärare inte kommer till en lektion ska man vänta ungefär tio minuter och sen anmäla till expeditionen att läraren saknas, berättar han.
Det går också att läsa mer än de 2 500 poäng som gymnasiet normalt består av.
- Man kan få mer, men då har man oftast begärt att läsa ett utökat program så att man läser en extra kurs eller något liknande. De som i dag läser på curlinggymnasiet har lite mer än 2 500 poäng.
Hans Mattsson berättar att den som vill ha ett utökat program får begära att läsa en extrakurs.
- Sedan gör skolan en bedömning om eleven skulle kunna klara att läsa en extra kurs, så att man inte har en massa rest på annat då. Det nyttiga med att läsa en utökad kurs skulle vara att kursen är behörighetsgivande när man sen söker vidare.
Avgångsbetyget räknas enligt Hans Mattsson fortfarande på 2 500 poäng så det blir inget högre snittbetyg om man läser utökad kurs.
Skolan är skyldig att erbjuda matte B och engelska B till alla program. Även till de program där kurserna normalt inte ingår.
- Det brukar inte vara många som söker utökat program, sällan fler än tio personer per årskull. En anledning kan vara att det är svårt att passa in i det vanliga schemat. En annan att en vanlig hundrapoängskurs kräver väldigt mycket jobb. Där lägger man ner 80, 90 timmar på just den kursen.
Hans Mattsson anser att för många är det fortfarande fullt tillräckligt att gå på kurserna som ingår i programmet.
- Det är inte så att vi uppmanar elever att söka utökat program men om någon frågar tror jag säkert att lärarna kan hjälpa till.
Enligt Hans är det inte självklart vilka regler som gäller för den som vill tenta av kurser i förtid.
- Det beror på vilka kurser det är och från fall till fall. Vissa kurser bygger på studier i grupp, speciellt om man sedan ska läsa en fortsättning. Men i ämnen som matematik kan det gå bra. De personer som har läst in matten har oftast haft väldigt lätt för matte. Är det någon som har studerat i ett engelskspråkigt land kan den personen få göra en särskild prövning. Det kostar 500 kronor.
Det är däremot förbjudet att läsa upp betyg om man inte är nöjd med det betyg man fått.
- Man får inte läsa upp ett betyg man har godkänt i under gymnasietiden. Om du har gjort klart matte A får du inte läsa upp betyget förrän du har gått ut gymnasiet. Men har du fått betyget icke godkänd kan du läsa upp betyget, då är det också gratis att få en särskild prövning.
Skolan får information från olika organisationer, exempelvis Rotary, om studieår utomlands.
- Sen sköter de olika organisationer det mesta, ordnar med platser och sådant. Att studera utomlands är också studiemedelsberättigande.
Man behöver heller inte ha godkänt i alla ämnen för att få börja i nästa årskurs.
- Rent teoretiskt kan man gå ut gymnasiet med icke godkänt i alla ämnen, fast ett sådant betyg har man antagligen väldigt liten användning för. För att vara behörig att söka vidare till högskola måste man ha godkänt i minst 90 procent av de 2 500 poängen.





























































































































