Att spendera sin tonårstid i en småstad såsom Härnösand anser Lasse har både för- och nackdelar. Att staden är liten gjorde att alla kände alla och att han kom mycket närmare sina vänner.
– Men samtidigt är fördelarna också nackdelar. Om man till exempel pussade en tjej så visste alla det dagen efter, säger Lasse.
När han gick i nionde klass ville han bort så fort som möjligt från staden, vilket gjorde att han arbetade väldigt hårt med musiken.
– Jag minns att det kändes jobbigt att vilja bort från Härnösand. Men nu känner jag att det var en bra drivkraft, eftersom det fick mig att arbeta hårt med musiken.

När du tänker på dig själv som tonåring, vem ser du då framför dig?
– Jag sa alltid vad jag tyckte och jag märktes nog mycket. Som lärare i skolan tyckte man nog om mig mycket eller inte alls.
Vad skulle du vilja förtränga från din tonårstid?
– Nu i efterhand vill jag gärna förtränga att jag tyckte att man hade så jävla rätt hela tiden. Jag önskar att jag hade varit mer ödmjuk och mindre egofixerad. Men samtidigt hör det kanske till tonåren att vara ganska fixerad vid sig själv. När man sitter på tunnelbanan i dag och hör unga som pratar, så verkar de inte ta in vad den andre säger utan pratar bara på om sig själv.
Vilken musik spelades mest på din stereo?
– Jag lyssnade jättemycket på bland annat The Cure, Depeche Mode och The Smiths. Jag samlade på skivor av dem så alla mina pengar gick åt till att köpa skivorna.
Under tonåren, vad var din första stora lärdom?
– Jag vet inte riktigt... Något som jag har lärt mig är att man ska vara schysst mot sina vänner och sin pojk- eller flickvän. Det är A och O!
Hur upplevde du högstadiet och gymnasiet?
– Högstadiet upplevde jag som den tid då jag, till stor del, definierade mig själv som person. Jag trivdes väldigt bra på Franzénskolan. Gymnasiet uppfattade jag som vilt, jag provade många saker och var ganska ointresserad av skolan. Men jag fick bra betyg, jag har alltid varit lättlärd.
Vem var du i kompisgänget?
– Jag var äventyrskillen, den som hittade på galna saker att göra. När jag började gymnasiet så hamnade jag med ett kompisgäng där alla var likadana, så allting blev därför väldigt extremt.
Vad gjorde du en typisk helg?
– Oj, det är så stor skillnad på vad man gjorde på helgerna när man gick på högstadiet och helgerna när man gick på gymnasiet. På gymnasiet var det ju mer fester. Oftast var man antingen med tjejen, om man hade en, eller med kompisar. Folk tror att jag var mobbad när jag var tonåring men jag var faktiskt populär och hade lätt att få tjejer.
Berätta om alkoholdebuten.
– Jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg när den inträffade. Det finns tre alternativ: antingen när vi gjorde en häxblandning av saker i polarnas föräldrars barskåp. Eller när vi satt på taket på Åhléns, hade en halvflaska vin och hällde ner massor med dextrosol i flaskan och det slutade med att vi spydde. Eller då jag drack något hembränt skit på ett tivoli som kom till Härnösand.
När förlorade du oskulden?
– Det var alldeles innan jag skulle fylla, eller strax efter jag hade fyllt femton och det var ett riktigt fiasko. Jag garanterar att hon också tyckte att det var dåligt (skratt)!
När flyttade du hemifrån och hur kändes det att bo ensam?
– Jag hade beslutat att jag skulle flytta hemifrån när jag blev 18 år så det gjorde jag också. Jag hade lärt mig att till exempel laga mat och diska hemma så det gick skitbra att bo ensam. Hemma lät de mig göra ganska mycket som jag själv ville, hade jag ett stökigt rum så fick det vara stökigt tills jag städade det själv.
När du skrattar ihop med en kompis och säger "minns du..." Hur lyder resten av meningen?
– Det får bli: "Minns du när vi tågluffade och blev jagade av vakthundar vid Jim Morrisons grav i Paris?".
Men varför blev ni jagade av vakthundar?
– Det var mitt i natten så vi fick egentligen inte vara där men vi bröt oss in. Vilket var jävligt dumt eftersom jag egentligen inte ens gillar Morrison så mycket.
Vad tror du skiljer din egen tonårstid mot den som unga har i dag?
– Jag tror att jag gjorde mycket mer än vad de flesta gör i dag. Jag spelade in filmer, skrev, repade och spelade teater. I dag har jag känslan av att många sitter hemma och spelar tv-spel eller dator och då gör man ju egentligen något som en annan person har skapat. Men jag tror också att tjejerna är mer produktiva än vad killarna är.
Finns det något du saknar från din tonårstid som äldre?
– Absolut! Det har alltid varit en inspirationskälla, att allt är på så jävla liv och död, nästan varje dag händer det något. Jag är så lyckligt lottad att jag har det arbete jag har. Jag får träffa massor med människor som man har förändrat med musiken, jag svarar alltid på mejl och efter spelningar brukar jag gå ut i publiken och prata med dem. Nu när jag är äldre kan jag tänka: visst, tonåren var jobbiga och det gjorde ont, men jag fick i alla fall känna mig så levande.
Om du fick beskriva din tonårstid med fyra ord, vad skulle dessa vara? 
– Det skulle nog vara: lycklig, åt helvete, musik, hångel.
Använder du dig mycket av din tonårstid då du skriver låtar?
– Ja, det gör jag och ibland har jag fått kritik för det. Senaste skivan handlar däremot mer om mig i nuläget. Det finns så mycket kraft i tonåren, det är både tragiskt och vackert samtidigt.