Klockan slår midnatt när vi träffas på torget. Gruppen har med sig en grill, ett bord, en massa smet och ett flertal silvriga kaffetermosar. De är pannkaksgänget. Eller pannkakskyrkan, rättare sagt.
– Det tar ungefär en timme att göra i ordning allt, om man räknar in förberedelserna innan, säger Angelica Möller, en av de cirka tio tappra ungdomar som tagit sig ut på torget.

Vilka är då dessa? Jo, de kallar sig för ”Pannkakskyrkan”. Elim-, Pingst- och EFS-kyrkan har ungdomssamlingar varje fredag och efter det får alla som vill följa med ut på stan för att servera pannkakor till dem som vill ha. Eller bara diskutera bibeln med dem som vill göra det.
– Det är det som är så roligt. Att få träffa människor, be för dem och få ge något gratis. I dagens samhälle där allt kostar pengar är det roligt att få ge något. Vi får betalt genom att träffa människor och få dela det vi älskar. 

Det är inte alltid det serveras pannkakor. Ibland är det bara kaffe eller kakor. Men i kväll så gräddas det. 

Bara några minuter efter det att ståndet har satts upp kommer två grabbar, André Åström och Thim Holmlund, fram för att höra vad det är som händer.
– Jag visste faktiskt inte att de brukar stå här. Jag är lite bekymrad, det tar en sådan tid att få upp elden, men det kommer, säger André Åström.
De två står vid grillen och talar om för tjejerna som håller på att göra upp elden hur man egentligen ska göra.
– Du måste ta det lite lugnt, säger den ena.
– Nog har man grillat någon gång så man kan det här, säger den andre.
Grabbarna säger att de kommer gå hit varje gång de går ut framöver.
– Det här är grymt, säger André. 

Det här med att servera pannkakor började som en kul grej för en kille i Uppsala. Han tänkte att det var bra för staden och en chans att få berätta om sin tro.
– Vi tror att det här är positivt för Örnsköldsvik. Här kan vi be för människor och få prata om vår tro. Det är en neutral mark. Många kanske inte går till kyrkan, därför kommer kyrkan ut till folket, säger Angelica. 

Klockan är kvart i ett och pannkakorna börjar nu bli klara. André som väntat länge får äntligen en pannkaka, vilken han ger betyget åtta av tio. Pannkakorna serveras med sylt och grädde och kaffe att dricka. Allt är gratis. Vem finansierar det?
– När vi startade upp gav kyrkorna bidrag men nu så är det vi själva som betalar. Vi samlar in kollekt på våra ungdomssamlingar som går till att köpa in det som behövs, berättar Angelica. 

Innan Angelica går ut brukar hon fundera varför hon gör det här, gå ut i kylan mitt i natten för att servera pannkakor. Men när hon väl är ute tycker hon att det är hur kul som helst.
– Efteråt kanske det inte är lika kul. Att stå klockan fyra på morgonen och diska allt och så. Men det är det värt när man får träffa så många underbara människor. Det är många som kommer och pratar om deras funderingar kring livet, medan man med vissa har djupare samtal och några kommer bara för en kopp kaffe. 

Klockan är prick ett. Människor i kön till O'Leary's gör beställningar. De har kommit på den smarta idén att de kan värma sig med kaffe tills de får komma in på nattklubben. Vissa beställer även kaffe när väntan blir för lång.
– Vi får ju uppleva ganska många fulla och drogpåverkade människor. När de inte är nyktra vågar de prata mycket mer och har ofta djupa samtal. 

Gruppen känner sig aldrig rädda, de tar hand om varandra och tycker att i överlag är ju människor faktiskt goda. Det är inte ofta det blir bråk just på torget där gruppen håller till, men just denna kväll är det en kille som råkar ut för några knytnävsslag.
– Ibland är det bra att vi är här så vi kan hjälpa till om någon ramlar eller så. Polisen tycker att det blir en tryggare och positivare stämning på stan. 

Tjugo över ett. Folk börjar nu komma ut från de olika uteställena och letar sig nyfiket fram till gruppen som står och hoppar i hopp om att behålla värmen.
– Jag hade ingen aning om det här men det är verkligen en skitfin grej. Det här ska de verkligen ha en eloge för, säger "Micke" som letat sig ut i kylan för att ta en nypa luft.
Andra tror inte att det är sant att det bjuds på pannkakor.
– Är det rackt säkert? Får även vi pannkakor än fast vi är så dum?
– Så klart ni får, svara tjejerna vid grillen.
Maria Persson kommer förbi.
– Det här är helt klart den godaste pannkakan jag har ätit, säger Maria.
– Det är ju så att man är ju alltid hungrig efter man har varit på krogen. Tron är något fint och bra men det är inte så att jag blir mer troende bara för att jag går hit. Men det här är i alla fall väldigt uppskattat. 

När klockan är två bestämmer sig pannkaksgruppen för att packa ihop.
– Vi hoppas att folk som kommer hit går härifrån med en varmare känsla. Vi hoppas även att pannkakskyrkan betyder något för Örnsköldsvik, säger Angelica. 

Det blev mycket prat om att pannkakorna var så goda under kvällen så Limelight fick lov att prova en och kan inte säga annat än att de får full pott.
– Vi har några pannkaksmästare. De har egenskaperna tålamod och kärlek, som behövs för att göra perfekta pannkakor. Men sedan har vi även ett hemligt recept. Men det får man bara höra om man kommer och frågar oss nästa gång vi står här, avslutar Angelica.