Crip walk, eller C-walk som det också kallas, är en dans som vunnit stor popularitet via videor som lagts ut på internet. Även i Ångermanland har dansen vunnit ett visst antal utövare som håller till i Sliperiets lokaler. Limelight har träffat två medlemmar från Dope-C-Walkerz; Alexander Berg, 16 år från Arnäsvall och Anton Roos, 15 år från Örnsköldsvik, över en fika för att diskutera dans, fördomar och en framtida tävling.

De två dansanta killarna skruvar lite rastlöst på sig samtidigt som jag sippar på min inbeställda choklad. Man får lätt känslan av att de hellre skulle dansa fram sina svar om det gick. C-walk har de bara sysslat med i grupp under en tvåmånadersperiod och de är självlärda, så pass att de inte fått fysisk hjälp.
– Allt vi har lärt oss har vi snappat upp från internet, berättar Alexander, och det var där jag hittade "Cripwalken" för första gången. Genom C-walken umgås man med kompisar och har roligt. 

När man tittar på någon som utför Crip walk ser det nästan ut som om de flyter fram över marken och det är förstås en speciell teknik som behövs.
– Cripwalking handlar om att ha kontroll på fötterna, säger Anton. Det ser rätt lätt ut att utöva, men i början var det riktigt svårt. Allt bygger på grunderna. När man väl har lärt sig grunderna är det lättare att lära sig nya steg.
– Det svåraste med Cripwalken är att få ihop allt snyggt, tycker Alexander. Sedan är också "transitions" väldigt svåra. De använder man när man byter mellan de olika dansstegen. 

Crip Walk är sprungen från det tidiga 70-talet i Los Angeles-förorten Compton. Det var det kriminella ungdomsgänget Crips, ständigt i närkamp med rivalerna Bloods, som uppfann dansen.
– Från det jag hört dansade Crips C-Walk efter att de dödat någon från Bloods, för att nedvärdera dem, berättar Alexander. Många av de som utför C-Walk på youtube verkar ha en koppling till Crips.
– Jag skulle gärna resa till Los Angeles, men då kanske inte för att dansa, säger Anton, mer för att köpa kläder och känna på atmosfären. 

Hip-hopen har ju som bekant ett skadeförföljt rykte om att syssla med droger och våld, något som även killarna märkt av.
– Folk har hört att det förknippas med droger, berättar Alexander. Min gamla lärare sa till mig att man inte får något jobb om man har stora kläder. Kort därefter såg vi en film i klassen om en rörmokare där det berättades att man kan se ut hur som helst när man är rörmokare...
– Jag har blivit anklagad för innehav av droger på grund av min klädstil, berättar Anton. Det var min lärare som anmälde mig efter att ha sett mig hålla i en påse med pulver, pulver som man blandar ut färg med bör tilläggas, fortsätter han. Läraren försvarade detta med att säga att jag börjat klä mig annorlunda och börjat lyssna på hip-hop. Folk är rädda för ingenting. 

På Youtube finns det så kallade tutorials, där duktiga Cripwalkers lär ut sina färdigheter. – Första gången jag kom i kontakt med Crip walk var via en kompis som höll på med det, berättar Anton. Han visade en film på sin dator där Cripwalking förekom och berättade därefter att han själv höll på med dansen. Man har roligt när man dansar! 

Vid den tidigare inspelningen av en dansvideo till Limelight deltog knappt tio deltagare, men det är inte alltid så stor uppslutning för Crip Walk-sessioner på Sliperiet.
– Vi är nästan aldrig alla på träningarna, berättar Alexander. Vi har nog ett snitt på sex personer per träning, alla har så mycket annat för sig.
– Men vi dansar varje dag, fyller Anton i. Gruppträningar har vi bara några timmar i veckan. 

Det är inte bara Cripwalkers som dansar på Sliperiet. Streetfunk och streetdance är något av det som finns i det övriga utbudet.
– Vi är mycket friare, mer självständiga, i jämförelse med till exempel Streetdance, tycker Anton. De lär sig inget själva, det är bara att följa det program, den koreografin som dansläraren skapar åt dem.
– Vi har ingen speciell ledare, säger Alexander, utan när någon lärt sig något nytt danssteg från till exempel youtube, så får han eller hon lära dem andra. 

I maj nästa år åker killarna till Göteborg för att delta i en danstävling.
– Den är arrangerad av en grupp breakdansare som kallar sig Ultimate Desperados, berättar Alexander.
– Tävlingen går ut på att genomföra ”battles”, en mot en, där man försöker dansa bättre än den andre, fyller Anton i. 

Inom Cripwalken kan man ge sig själva smeknamn. Alexander kallas för ”Burg” och Anton för ”Antwuooon” och de får även äran att komma på smeknamn till Limelights utsända.
– Du kan få bli ”TS”, säger Anton till mig, och du K-Fors, vilket vår fotograf får till smeknamn. Ett namn som han numera lystrar till.