Studiebidraget inte lika för alla studenter
Relaterat
"Är det någon gång man borde höja barnbidraget och studiehjälpen så är det nu", säger Marie Grandlund, socialdemokraterna.
"Ju mer man ger till alla desto mindre blir kvar för dem som verkligen behöver det", menar Oskar Öholm, moderaterna.
Marie Granlund, socialdemokraterna, är vice ordförande i riksdagens utbildningsskott och enligt henne är det fel att koppla studiehjälpen till studiebidraget.
– Studiehjälpen har alltid varit och är kopplat till barnbidraget så därför blir det lite missvisande att jämföra studiehjälpen med studiebidraget, berättar hon och förklarar att socialdemokraterna vill höja både barnbidraget och studiehjälpen med 100 kronor per månad.
– Vi tycker att det borde höjas av många skäl. Även om studiehjälpen riktar sig till de ungdomar som går på gymnasiet är det få ungdomar som bor själva och därför är det föräldrarna som har ansvaret för pengarna. Således blir det ändå en hjälp till familjen för att få en bättre ekonomi även om det sedan är det upp till varje familj hur man delar upp pengarna. Men just nu bestämmer vi ingenting, avslutar Marie.
En av dem som kan påverka just nu är Oskar Öholm, moderaterna, som sitter med i en studiesocial utredning med uppgift att se över den ekonomiska och sociala situationen för studerande.
– Gymnasieelevernas bidrag är egentligen bara en fortsättning av barnbidraget så det har inget med studiebidraget att göra mer än att man även brukar kalla studiehjälpen för studiebidrag, säger han. Oskar berättar också att moderaterna tycker det är viktigt att studiehjälpen finns men satsar just nu på annat och han fortsätter med att förklara hur beräkningarna ser ut i samband med hypotetisk påökning i bidragen.
– Studiehjälpen kommer inte att vara 1050 kronor jämt men de uppräkningar man gör inför en eventuell höjning görs inte samtidigt för studiebidraget och studiehjälpen. Studiehjälpen bör ses som ett tillskott som alla familjer får i dag. Sedan tycker vi att man ska kunna ansöka om tillägg utifrån familjers enskilda ekonomi, ett tillägg som då är behovsprövat.
Marie ser annorlunda på saken.
– Är det någon gång man borde höja barnbidraget och studiehjälpen så är det nu. Det är väldigt viktigt att stimulera köpkraften i en ekonomikris. Om vi ger familjerna mer pengar kommer de antagligen att köpa mer saker och då måste det produceras mer vilket i sin tur leder till fler arbeten, säger hon.
Vi frågar Oskar när vi kan vänta oss en höjning av studiehjälpen.
– Det är något som ses över kontinuerligt men jag vet inte om det är någon höjning på gång. Jag jobbar egentligen inte med det. Det jag dock kan säga är att ju mer man ger till alla desto mindre blir kvar för dem som verkligen behöver det och vi vill hellre prioritera dem som har störst behov. Anledningen till att studiebidraget för eftergymnasiala studier höjdes nu är att det alltid sker en justering efter index som räknas ut efter bland annat inflationen. Men i den studiesociala utredningen jag sitter med i tittar vi på generella förbättringar. Förhoppningsvis kan vi höja studiebidraget med 400-500 kronor till innan nästa val.
Men det påverkar inte gymnasieelevernas studiehjälp?
– Nej, det är två separata system, tydliggör han.
Fakta/Bakgrund
Studiebidrag
Barnbidraget slutar vid 16 års ålder. Mellan 16 och 18 år betalas istället studiebidrag till målsman (därefter till studenten själv). Bidraget under gymnasiet (och fram till 18 års ålder) kallas egentligen för "studiehjälp", till skillnad från det faktiska "studiebidrag" som betalas till studerande efter gymnasiet.
Studiehjälpens senaste höjningar:
1 jan 1998: 750 kronor
1 jan 2000: 850 kronor
1 jan 2001: 950 kronor
1 april 2006: 1050 kronor





























































































































Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 aug 2010 17:38 mille (Ej registrerad)
..unga, speciellt när man är under 18 och inte har stor arbetserfarenhet. Arbetsgivarna anställer ju hellre universitetsstudenter. Även om man blir anställd på deltid så är det väldigt jobbigt att gå i skolan varje dag, sen jobba 3 kvällar i veckan medan man ska hålla betygen uppe genom att plugga och sig själv hälsosam genom att träna flertalet dagar i veckan. Det är inte så jävla lätt att vara gymnasieelev som alla vuxna tror att det är, tänk igenom hur alla är mot oss i dagens samhälle innan ni kommenterar på ren impuls och med naiva påståenden.
Skrivet 5 feb 2009 11:01 emma (Ej registrerad)
Det kostar att vara ung, 1050 räcker inte. Jag är tjej, då blir det extra utgifter, sen så är jag lång. Kan inte köpa ett par billiga jeans på hm, för dom är tock för lång. Jag hade jättegärna velat köpa billiga jeans, men det går inte. Skor på dinsko är en dröm, istället kostar mina skor minst 1000 kr, bara för att jag har storlek 43 i fötter. Jag vill inte gå runder i ett par killskor? Andra kan köpa ett par "finskor" på din sko för ungefär 250 kr. Medans jag måste spara pengar för att få ihop allt. Jag går gymnasiet och får därför mina studiemedel och mat, men de där 1050kr ska jag leva i månaden. Jag har tur att mina föräldrar kan sponsra mig med 1000 kr varje månad. Men det märks också på deras ekonomi. Så jag får lägga undan pengar varje månad ifall jag behöver ett par jeans eller ett par skor sen. en ökning på studiebidraget hade inte skadat. Alla har inte de problemen som jag har, allt är dyrt i dagens samhälle. Vill du göra något kul någon dag, så får du dra ner på en heldel
Skrivet 18 jan 2009 16:50 Ung idag (Ej registrerad)
Många tycker tydligen att vi ungdomar har mer än tillräckligt med pengar då vi har 1050 kr/månad. Tro mig, de pengarna räcker inte långt. Jag tvingas pendla nästan 13 mil om dagen eftersom jag inte har så pass bra inkomst att jag har råd att inackordera mig någonstans. Visst, jag får ungefär 1500 i inackorderingsbidrag, okej, där har jag större delen av hyran (om jag lyckas hitta något billigt vill säga), sen ska jag ha mat, kläder, skolan (ex. pennor, sudd, block mm) dessutom får jag betala om jag ska hem till familjen någon helg ibland.
Om man är ung idag så har man kanske dessutom en mobiltelefon, (måste nästan ha det iaf) då kostar det ju lite där, dessutom vill man kanske unna sig en fika ute på stan någon gång i månaden.
Förutom allt detta så tillkommer det även hygienprodukter Särskilt tjejer kan ju ha det lite besvärligt. Där räcker det inte med schampoo, tvål och en tandborste. de behöver även mensskydd kanske.
Så att vara ung idag kostar. Så en höjning skulle inte skada
Skrivet 18 jan 2009 05:13 50-talist (Ej registrerad)
Klaga inte! Jag har först fått betala alla mina egna skolböcker (och övrigt skolmateriel) efter sjätte klass, och sedan ÄVEN ANDRAS ungars via skattsedeln. Är fly f-d. över denna "dubbelbetalning". Studiebidraget gick till föräldrarna (även sedan man fyllt 18) och täckte inte på långt när litteraturen. Då var det föräldrarna som hade ansvaret för sina barn, och extrajobb var det bara någon enstaka elev i skolan som hade tid och ork till, likaså hobbies/föreningsliv/nöjen. Skolan var mer än "heltid".
Skrivet 17 jan 2009 16:54 mberglund.wordpress.com (Ej registrerad)
Priserna har ökat med 30%, studiebidraget med 10%.
För oss som inte har en familj att bo hos är 40 spänn per dag inte mycket att leva på.
Skrivet 16 jan 2009 10:30 Mats (Ej registrerad)
Ojojojdå. När jag pluggade på gymnasiet var de 750kr i månaden ungefär, men nog överlevde vi ändå...
Svar:
Men herregud, jag hoppas att du förstår att man får betydligt mindre för 750 kr idag än för 10 år sedan... 1050kr/ månaden klarar man inte att leva på. När allt fler dras till extrajobb som t ex telefonförsäljare så bidrar det både till att eleverna får mindre tid över till läxor och orken blir obefintlig. det är inte humant att man först ska gå i skolan 08-16 för att sedan jobba 17-22 minst tre dagar i veckan. När ska man då hinna med läxor och livet?
Skrivet 14 jan 2009 13:47 Tvillingmamma (Ej registrerad)
Nog tycker jag att det bör höjas, jag har tvillingar som under veckorna är inackorderad, då går studiehjälpen o inack.tillägg enbart till hyra på internatet, sen tillkommer resor fram o tillbaka varje vecka då eleverna inte får stanna på skolan under helgen, sen ska dom ha kvällsfika med sig själv för det får man inte på skolan, där anser dom att man skall klara sig på middagen som serveras ca 16.30, så summan av det hela är att jag måste varje månad ta ca 1500 ur egen ficka, pengar som jag egentligen inte har, så en höjning skulle man inte tacka nej till.
Svar:
Kan du inte skicka med dem en limpa, en ost och ett paket te då? Eller en burk oboy så får de köpa mjölk själva. De skulle förmodligen ha fikat lika mycket hemma om de bott kvar, eller hur? Resorna blir ju ett minus, kolla om inte kommunen kan hjälpa till med resorna. Eller pappan till barnen, han verkar ju inte vara till hands eftersom det är din plånbok och inte er...
Skrivet 14 jan 2009 08:24 Johan (Ej registrerad)
För litet. När jag pluggade fick jag 850:- i studiebidrag. Klaga inte, skaffa ett extraknäck istället det gjorde jag.
Skrivet 13 jan 2009 20:29 10 år sen sist (Ej registrerad)
Studie material är avgift i sig som kostar rutiga linjära block för matte svenska osv
man får lunch men man går många gånger fram till 15:20 på lektioner så fika kostar ju det med. för att få lite energi i sig för orka hela eftermiddagen. frukost säger ni kanske men vaddå?
1050/25=42 kr om dagen för att gå i skola. visst tobak sprit å sånt. ska ju inte finansieras av detta. Men många gånger blir det kläder osv med. Studiebidraget ersätter ju barnbidraget vid 16 års ålder.
andra tider nu
Många som går i gymnasie extra jobbar med på dylika företag för att få mer inkomst. då kan man också undra hur resultatet av studier då blir.
Svar:
"42 kronor per dag för att gå i skolan" Varför ska en tonåring ha betalt när en vuxen måste låna? Ungen har gratis mat och skola, var glad. Vuxen tillsyn från 8.30 till 16. Det kan väl kallas bra barnomsorg. De pengar so gick till blöjor, kläder och leksaker när ungarna var små får väl gå till kläder när de blir äldre. Förhoppningsvis har de slutat med blöjor när de fyllt 16. Det ungen behöver för en skoldag är lunch. Fika/frukt kan de ta från hemmet om de inte har råd att köpa på skolan. Det är väl dags de lär sig vad pengar används till när de går i gymnasiet?
Skrivet 13 jan 2009 19:22 Byggnadsarbetaren (Ej registrerad)
Barnbidraget kan alltid kännas för litet.....men frågan är ju oxå vad man finasierar sina inkomster till..om man Röker/Snusar brukar sprit så går det ju mycket pengar till rena skitsaker men det för många en utgift som inte räknas.
.