"1 500 kronor skulle sitta fint"
Relaterat
Artikelbilder
Per Edlund tycker inte att en höjning på 112 kronor skulle göra någon skillnad på hans ekonomi.Bild: Jonna Carlsson
Mikaela har, förutom studiehjälp, även 1 100 kronor i ungdomsbidrag. Pengarna sparar hon för framtiden.Bild: Jonna Carlsson
Elin Hansson tar själv inte hand om sin studiehjälp. I stället bidrar hennes föräldrar med det hon behöver.Bild: Jonna Carlsson
Mikaela Wallin går sitt första gymnasieår på Ådalsskolan i Kramfors och har själv hand om sin studiehjälp på 1050 kronor i månaden.
– Det klarar jag mig på men det skulle inte skada om det vore mer. Det är svårt att veta vad som är en rimlig summa men 1500 kronor skulle sitta fint. Pengarna jag får i dag går till saker som kläder, smink och hygienartiklar men det skulle främst vara kläder som jag skulle köpa om jag fick mer pengar.
Att 1500 kronor skulle göra skillnad håller andraårseleven Per Edlund med om.
– Om jag hade 1500 kronor istället för dagens 1050 kronor skulle jag ha råd till mer kläder och inte behöva fundera lika mycket på vad saker kostar när jag köper dem. I dag kan jag köpa kläder ungefär varannan månad men med mer pengar skulle jag kunna göra det varje månad, säger han och berättar att hans största månadsutgift är datorn men att pengarna även ska räcka till mobilen och godis utöver kläder.
En tjej som inte sköter om sin studiehjälp själv är Elin Hansson som läser sitt första år på gymnasiet. Istället har hon månadspeng.
– Det ska räcka till godis på helgerna och tidningar. Om jag ska iväg någonstans och göra något speciellt kan jag få lite extra pengar av mamma eller pappa. Det är också dem som köper kläder och så när jag behöver det.
Elin tycker också att 112 kronor, som studiebidraget för eftergymnasiala studier har höjts med, är en liten höjning.
– Om man ändå ska höja så är det bättre om man höjer mer. 112 extra kronor spelar ingen roll om man samtidigt höjer avgiften.
Per håller med.
– 112 kronor gör väldigt lite. Även om jag fick 112 kronor mer så skulle pengarna inte räcka ändå. Mamma och pappa hjälper till lite extra ibland men om pengarna tar slut fort får jag helt enkelt klara mig utan godis och liknande senare i månaden.
Mikaela har en annan inkomstkälla.
– Min pappa bor i Stockholm och eftersom jag bor själv i Nora får jag ungdomsbidrag för att klara mig bättre. Det innebär ytterligare 1100 kronor utöver studiehjälpen. Fast de pengarna sparar jag mest till framtiden. Mat och hyra står pappa för.
RSS
Senaste kommentarerna:
Skrivet 10 feb 2009 10:03 billy (Ej registrerad)
haha alltid samma disskusion varje år.
När jag gick i skolan var studiebidraget från 750kr och sedan höjdes till 850kr (minns ej när) då vart det tysta munnar i 1 månad sedan var de ett jäkla gnäll om att det skulle va mer o mer o mer o bla bla bla igen.
Kan inte påstå att konsumentpropdukter var mycket billigare då heller,, och nu när det ligger på 950kr så är inte ens det nog!
Skrivet 19 jan 2009 19:21 universitetsstudent (Ej registrerad)
Gymnasieungdomar behöver större insikt i familjens ekonomi. Är det itne tänkt att sådant ska ingå i samhällskunskapen? Eller i hemkunskapen på högstadiet? då en gymnasieelev tycker att det vore bra med mer pengar för då behöver han inte kolla så mycket på prislappen då han handlar kläder, borde det ringa en väckarklocka hos föräldrarna. Jag tar inte lån, och har inte gjort det under hela min utbildning. Däremot har jag extrajobbat. Jag kollar priset på ALLT jag köper. Det har jag fått av mina föräldrar som lärt mig värdet av pengarna.
Håller med om att en kommentar från någon på högskolan/universitet vore bra bara för att ge lite perspektiv åt gymnasieungdomarna.
Skrivet 16 jan 2009 09:08 afro-dite (Ej registrerad)
Jag tror absolut inte att meningen är att studiebidraget ska räcka till allt. Bortskämda snorvalpar !
Skrivet 15 jan 2009 14:34 K (Ej registrerad)
Det är väl inte så konstigt när de som studerar på högskolenivå måste bekosta mer saker såsom kåravgifter och skolmaterial. Ni gymnasieungdomar kommer att märka skillnaden om ni pluggar vidare. Kan ju även att påpeka att de ungdomar som uttalar sig i artikeln alla verkar bo hemma och vill ha mer pengar till kläder och dylikt.
Så är 112kr/månad mer för eftergymnasiala studier orättvist när de betalar hyra, mat, kåravgift, kurslitteratur och eventuellt kläder om pengarna räcker.
Tänk er för innan ni skriver en sån här artikel. Om ni hade intervjuat någon som studerar på högskola/universitet hade ingen tyckt synd om dessa gymnasieelever som klagar på att de får köpa för lite kläder. Ni slipper väl nudlar alltför många dagar i månaden? När jag läser den här artikeln tycker jag snarare att det borde vara ännu större skillnad mellan de 2 bidragen.
Ja, jag har upplevt båda. Jag klarade mig bra på gymnasiet med det studiebidraget, men hade inte en chans på universitet utan fullt lån.
Svar:
Det roliga är att jag har frågat runt lite, ringt runt och mailat runt lite. Och alla som jag har kontaktat säger klart och tydligt att gymnasieelevers studiebidrag är till för att betala: kläder, underhåll (såsom tidningar, godis etc), studiemedel (ursäkta men hälften av böckerna som jag äger från skolan har jag betalat SJÄLV!) Vi ska även ha råd att spara undan pengar och kunna underhålla oss med saker om man t.ex. håller på med sport (sen ingår bussresor tågresor för dom som t.ex. har skolan en bra bit från sin hemstad. och med bra bit menar jag ungefär från jönköping till halmstad.) Och det är svårt att få inackoderings tillägg. lägg gärna ut en plan över hur vi ska förbruka våra pengar om det nu är så himla mycket pengar för folk som studerar på gymnasiet.