Här får barnen ta sig ton
Relaterat
Men... sitter det inte någon där borta som sjunger och spelar gitarr? Bild: Katarina Östholm
Barn och föräldrar sitter i ring och leker med musik och rytm. Bild: Katarina Östholm
Sara Forsberg är musikhandledare och har bland annat hand om babysånggrupper i Härnösand. Bild: Katarina Östholm
Rörelselekar är ett viktigt inslag i babysången. Bild: Katarina Östholm
Musik, språk, rim och rytmer är några av de bärande sakerna i babysången. Sara Forsberg leder gruppen. Bild: Katarina Östholm
Både barn och föräldrar har roligt på babysången. Bild: Katarina Östholm
Det är babysång på Stjärnans Hus på Sambiblioteket. I dag är det de allra yngsta barnen som är här, från nästan nyfödda till ettåringar.
Några av de äldsta barnen kryper fram till Sara Forsberg när hon sitter på golvet med gitarren i knäet. De sätter sig ned och tittar på henne med stora ögon; en av de modigaste telningarna sträcker fram handen och försöker spela på gitarrsträngarna.
För det är ju spännande med musik, rim och ramsor, lek och rytmer. Men babysång handlar om mycket mer än så.
– Det är bra för barnen på många sätt, bland annat utvecklar sång och rim barnens språk och språkkänsla, säger Sara Forsberg.
– Just rytmen och musiken hänger nära samman med språket. Rörelsevisor är kanske speciellt intressanta eftersom de också ökar kroppsmedvetenheten; föräldrarna finns med och gör samma rörelser som barnen kan härma.
Rytmen ger ord, orden ger ton, rytmen ger rörelse, rörelsen ger musik, musiken ger ord, orden ger sagor. Babysången blir en komplex väv av associativ inlärning som stimulerar barnen på många plan.
Inte för att föräldrarna verkar ha direkt tråkigt. Mammorna – den här dagen är det bara mammor men många gånger deltar också pappor – är idel leenden när det är dags att göra Imse vimse spindel eller någon annan klassisk barnvisa eller gammal ramsa.
– Men av pedagogiska skäl har jag valt många nya sånger också – jag vill bidra till den nya visskatten, det finns så många nya och bra låtar.
Och det märks. När trumman kommer fram är det sambarytmer som gäller, och bland visorna och ramsorna är det en och annan som klingar bekant men långtifrån alla. Föräldrarna klappar och sjunger, dansar och lägger ned barnen för rörelselekar.
– Ibland säger folk att "jag kan ju inte sjunga". Men så ser barnens värld inte ut, i deras värld är ju alla vuxna jätteduktiga på att sjunga. Och jag sjunger knappast skönsång själv, jag öser bara på, säger Sara Forsberg.
En gång i veckan träffas barn och föräldrar för att sjunga, dansa och leka. Sara Forsberg har hand om tre grupper i olika åldrar; många barn följer med upp i åldrarna och deras småsyskon hänger med.
– Jag gick själv på babysång med mina barn, fast då hette det inte så – det har kallats spädbarnsrytmik och annat – och blev jätteintresserad, berättar Sara Forsberg, som arbetat som musikhandledare sedan 2001.
– Jag tänkte att jag ville jobba just så här, det ger så mycket.
Hon är à la carte-kock också. Men det är en helt annan historia.















































Kommentarer (0)