Att inte tåla gluten är mycket vanligare än vi tror. Symtomen är diffusa och många bär på sjukdomen utan att veta om det.  I Sverige lider en av hundra av glutenintolerans. Men när tioåringar i en svensk kommun undersöktes visade det sig att tre procent bar på sjukdomen.

Erika Peterson, 50 år, var bara ett år när hon fick diagnosen glutenintolerans som en av de första i Sverige i början av 1960-talet.

– Då visste man inte så mycket. Det fanns få ersättningsprodukter och man trodde att sjukdomen växte bort.

Men Erika blev aldrig riktigt bra. Symtomen kan variera under livet för en och samma person. För små barn börjar det ofta med lös avföring och förstoppning. Det leder i sin tur att många stannar i växten.

Erika Peterson mådde dåligt under hela sin uppväxt och åkte in och ut på sjukhus. Men det varit inte förrän i tonåren hon fick rätt diagnos och behandling.

– Jag led av hög sänka i nio års tid, rasade i vikt, fick astmaproblem och hudbesvär som en följd av min oupptäckta glutenintolerans. All motståndskraft försvann, säger Erika.

Erika var 19 år när hon fick rätt diagnos, celiaki (glutenintolerans) för andra gången. Ett enkelt blodprov och ett prov från tunntarmsslemhinnan visade att hon lidit helt i onödan under uppväxtåren.  Med ny kosthållning försvann besvären direkt.

– Celiaki är en kronisk sjukdom, men den enda behandlingsformen är glutenfri kost. Jag har aldrig behövt ta medicin.

Som drabbad gäller det att se upp med vad du äter. Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Idag finns en hel uppsjö glutenfria produkter ute på marknaden. Men de är oftast mycket dyrare än normala motsvarigheter. Konsumentverket har räknat ut att merkostnaden för den glutenfria kostnaden uppgår till 4000 kronor per år och person. Eftersom sjukdomen är ärftlig kan det bli en kännbar extrakostnad för en barnfamilj.

Tidigare fick celiakipatienter i Västernorrland ett bidrag i form av glutenfria produkter som motsvarade cirka 30 procent av extrakostnaderna, men för två år sedan togs subventionerna bort. Erika Peterson, som också är ordförande i Celiakiföreningen i Västernorrland, har påpekat detta för Eva Sonidsson, riksdagsledamot för S, som skrivit till socialminister Göran Hägglund och protesterat mot beslutet.

– Maten är vår medicin och då borde vi också innefattas av någon form av högkostnadsskydd. Svaret vi fick av Göran Hägglund sa varken bu eller bä.

Hemma hos familjen Peterson på Ingevägen i kramfors har man med åren blivit duktiga på att äta rätt mat. Familjen bakar eget bröd och lagar tillsammans maträtter utan glutenfria produkter. Båda barnen, Lukas, 18, och Viktor, 20, fick diagnosen glutenintolerans i unga år så pappa Ola har utan att gny accepterat att äta samma kost.

– Egentligen skiljer sig inte vår mathållning så mycket från andra familjers. Skillnaden är att matkontot blir mycket dyrare.

En plusfaktor är att man blir väldigt medveten om vad man stoppar i sig. För det mesta lagar man maten själva, men det händer att en och annan hamburgare slinker ned.

– Men då är vi noga med att ta reda på att den inte innehåller gluten. Om det ska bli hämtpizza tar vi med egen botten.

Erika Peterson understryker att det blivit mycket lättare att leva med sjukdomen glutenintolerans under senare år. När hon själv blev sjuk för 30 år sedan visste man inte mycket. Nu har också utbudet blivit mycket bättre, främst i de stora butikerna.

Problemen uppstår när man vistas utomlands och ska beställa mat på en restaurang.

– De flesta kockar känner till sjukdomen och kan erbjuda glutenfri mat. Vi har små upptryckta kort på landets språk som talar om att vi inte tål mat med gluten. Och då brukar det inte vara några problem. Sjukdomen har aldrig hindrat oss från att resa, säger Erika Peterson.