Ett leende sprider över mina läppar och med en snabbhet som min kropp inte upplevt sedan barndomen hoppar jag fram. När man inte letar så hittar man det oftast.

Den där gåvan för att visa hur mycket en person betyder.

Det är en underbar upplevelse när man har den där perfekta saken i sin hand.

Nej det handlar inte om en julklapp.

Så långt har jag inte hunnit ännu.

Jag hör till den skara människor som har vänner vilka blir ett år äldre just i december.

Julklappslistan har jag inte ens kikat på ännu. Det är en karamell med en fyllning av stress som jag låter ligga kvar i skålen en stund till. Den har legat där sedan förra året och lite mer damm till gör inte saken värre. Som Aladdinaskens rom chokladpralin så vet man hur eftersmaken kan bli. Trots att den goda chokladen gör sitt bästa för att dölja den när pralinen läggs på tungan. Men vad gör man inte för denna lilla stund av underbar choklad.

Man märker på stan att oron har börjat. Irritationen i köer och frågorna om bytestider blir vanligare dag för dag.

Enligt Handelns utredningsinstitut väntas decemberhandeln omsätta 64,7 miljarder kronor. 64,7 miljarder! Med tanke på att vi är nio miljoner människor i landet gör den siffran mig lite chockerad. Vi kommer handla för 6 882 kronor per person. Det är många presenter och mycket mat vi "måste" ha.

Tänk bara på alla timmar vi spenderar i butikerna denna månad.

Det sjuka är att en del av mig verkar gilla stressen. Är inte det en del av traditionen precis som julskinka och att bränna sig på knäcken då man är så godissugen att man inte orkar vänta på att den ska kylas ner?

Jag kan faktiskt inte tänka mig en jul utan stress, hur ska man annars kunna njuta av lugnet som äntligen lägger sig den 24 december? När man bara är.

Det är en dag där, om man glömt något, så får det faktiskt vara glömt. Jag minns själv när jag jobbade på en livsmedelsaffär och det hat, ja det var hat maskerat bakom ett leende när jag satt bakom kassan, när ett par skulle köpa KETCHUP på julafton och gick lugnt längs hyllorna. När allt jag ville göra var att låsa och springa hem till Kalle.

Det är en sorts stress jag vill undvika.

Då vill jag hellre uppleva att det inte var en illusion, att det faktiskt var en perfekt julklapp man köpt.

Och håller det här vädret i sig så kommer många får mjuka och varma julklappar.

Jakten har börjat!