Mammorna vill inte släppa taget
Det är mammorna som kontrollerar hemmet, lagar middagsmaten, skriver handelslista och veckohandlar. Det visar ny undersökning. Och de yngre mödrarna skulle gärna bli hemmafru, bara möjligheten fanns.
– Hemska tanke, tycker familjerådgivaren Marianne Rova.
Relaterat
Artikelbilder
Familjerådgivarna Marianne Rova och Barbro Moberg.
Marianne Rova.
Fakta
Tips och råd
* Om man som partner inte är nöjd med situationen, prata om den. Berätta hur Du känner för din partner. Är du överbelastad eller undertryckt. Våga erkänna. Sätt er ner tillsammans och berätta, konkret.
* Gå sedan igenom punkt för punkt. Städning, disken, matlagningen, bilreparationer med mera. Vem gör vad? När? Hur mycket?
* Skriv en punktlista så arbetsuppgifterna kommer ner på papper. Då är det lättare för den kontrollerande att släppa taget och den andre att ta ansvar. Gör detta och få mer tid över för samtal som inte rör sysslor och tråkigheter. Minska tjafset och få mer tid för varandra och barnen.
* Justera listan eftersom livssituationen förändras. Se över listan med jämna mellanrum.
* Lyssna
* Ta och ge
* Våga ta kontakt med familjerådgivningen i din kommun. De kan hjälpa er att få struktur i vardagslivet och familjelivet samt reda ut familjeproblem. Du hittar kontaktuppgifter genom att gå in på din kommuns hemsida och skriva in "familjerådgivning" i sökfältet.
Utdrag ur undersökningen
* 70 procent av mammorna använder inköpslista när de handlar.
* 6 av 10 dagar är det mamman som står vid spisen och lagar maten.
* I snitt lägger svenska mammor 38 minuter per vardag för matlagning.
* 72 procent av mammorna i åldrarna 16 - 29 skulle vara hemma mer med barnen om de hade möjlighet.
* 6 av 10 mammor tycker att familjen blivit mer jämlik, att papporna tar större ansvar för barnen än tidigare.
* Undersökningen bygger på svar från drygt 9 000 mammor som fått svara på frågor kring familjeliv, ekonomi, shopping, mat, bil, högtider, skola och omsorg.
* Undersökningen "Sverigemamman 2010" är genomförd på uppdrag av familjeliv.se
– Det är så enkelt att fantisera om livet som hemmafru. Ha tid att laga mat, städa och pyssla. Det tyckte även jag när jag var ung. Men när barnen kommer in i ens liv och båda jobbar heltid, då finns inte den möjligheten och många mammor känner sig bundna när drömmen inte blev verklighet.
Att de flesta mammor står för matlagningen, städningen och veckohandlingen visar ny undersökning där över 9 000 mammor fått svara på frågor kring familjeliv, ekonomi, shopping, mat, skola och omsorg.
I undersökningen bekräftas normen, idealet. Det är mamman som har kontrollen, fixar och donar hemma. Men det är också mamman som vill vara hemma mer, en trend som börjar få fäste. 80-talisterna önskar de kunde bli hemmafruar. Något som oroar familjerådgivarna i Örnsköldsvik. Ett av de vanligaste problemen inom de familjer som söker rådgivning är nämligen fördelningen av sysslor i hemmet.
– Mamman tycker hon gör för mycket och pappan känner sig kritiserad, säger familjerådgivaren Marianne Rova.
Och både Marianne Rova och hennes kollega Birgitta Moberg påpekar att en del i problemet ligger hos kvinnan. Kvinnorna vill inte släppa taget, kontrollen.
Därför anser familjerådgivarna att pappan bör släppas in i familjelivet fullt ut.
– Det är där pappaledigheten kommer in. Delad föräldraledighet innebär att båda får förståelse för hur det är att vara hemma ensam med barnen, säger Birgitta Moberg och poängterar att det tjänar hela familjen på i slutänden.
Undersökningen "Sverigemamman 2010" visar på att mammorna vill ha hälsosammare mat, vara hemma mer och oroar sig över ekonomin. Kort och gott: dagens mamma har höga ambitioner.
Där menar familjerådgivarna att ambitionsnivån bör sänkas, rejält.
– I dag vågar föräldrar inte erkänna att man har svackor i bland. Allt ska vara så perfekt, säger Marianne Rova.
– Dessutom ska man ha två bilar, stort hus, snälla barn, inga gräl. Krav som är omöjliga att uppnå. Det är inte enkelt att ha ett förhållande och en familj. Det är något man måste jobba på.
– Ett klassiskt exempel är småbarnsfamiljen som väljer att köpa ett hus med renoveringsbehov. Och helt plötsligt står de där med tusen projekt, små barn, ingen tid. Det är då man måste sänka garden. Ta en paus och känna att det är helt okej att inte göra allt på en gång, kommenterar Marianne Rova och sätter till sig i den bekväma stolen på familjerådgivningen i Örnsköldsvik.
Det är hit familjer eller partners som har problem hemma kan komma och prata ut. Få hjälp att strukturera upp tillvaron och lära sig samtala med varandra.
– Men också känna att de inte är ensamma. Många familjer har precis samma problem och de flesta går att lösa, säger Birgitta Moberg.
– Och kommer man slutligen fram till att det inte går att lösa, så kan det bli bra ändå. Många tycker att de får mer tid för barnen när de slipper bo tillsammans med partnern och bara bråka och tjafsa. Och barnen mår bättre om inte föräldrarna bråkar.
Och de påpekar att i dag finns alla möjliga kombinationer av familjer och att det uppstår problem för alla. Men de går att lösa.
RSS
Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 dec 2010 09:46 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia"
Ja man kan ju ha fel ibland. Men att du kritiserade Rova KUNDE ha varit en teknik i skrivandet för att dölja vem "Mia" egentligen var. (tänkte jag). Jag har lite erfarenhet av att skriva på webben nämligen. Men jag tror dig när du skriver att du inte är Rova.
Sen tackar jag dig för din komplimang. Och min hustru håller nog med. Min hustru är även hon VD i familjen, men sen har vi delat upp detta med vem som bestämmer var. Det har bara blivit så utan att vi egentligen har haft någon egentlig förhandling om det. Vi samarbetar om det mesta, men om det gäller att vi har haft olika åsikter har det visat sig att hon har haft "vetot".
Det fungerar mkt bra för oss i alla fall. T.o.m. i affären går vi omkring och funderar tillsammans och vi går väldigt ofta och håller varandra i händerna. Det har jag inte sett något annat par gör annat än tonnåringar som är nykära. Jag är 56 år och min hustru är 46 år. Tyvär har vi inte fått några barn.
Skrivet 26 dec 2010 22:33 Mia (Ej registrerad)
Nej, det är klart att jag inte är familjerådgivaren. Jag kritiserade ju henne! Jag ÄR hemmafru, ja iallfall så nära som man kommer. Jag är drygt 30år och den typen av kvinna som du faktiskt beskriver, jag är vd i familjen och väldigt typiskt kvinnlig på alla de sätt som du beskriver. Egentligen så är det inte dig som jag stör mig på, du verkar ju vara en samarbetsvillig och hyvens man. Och tro inte att jag lever i ett perfekt jämnställt förhållande, inte alls-men det funkar jättebra iallfall! Men jag ser ju att det inte funkar lika bra i alla förhållanden runt omkring mig! Jag VILL inte att mina barn ska formas på det sätt som jag har formats. Man är den man blivit och det kan inga åsikter i världen ändra på, hur feministisk jag än tycker mig vara så lever jag inte riktigt som jag lär. Min värLd är ljusare i framtiden. Där flickor och pojkar får vara barn och uppfostras till individer på samma villkor.
Skrivet 26 dec 2010 16:44 Manlig (Ej registrerad)
Jag antar att "Mia" = familjerådgivaren Marianne Rova
Det var roligt att diskutera med dig.
Skrivet 26 dec 2010 13:47 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia"
Ja det stämmer att människan är ett flockdjur.
Jag är hetro men jag antar att även homo förhållanden kompleterar varandra. Om dessa skulle vara för lika tror jag inte att de skulle fungera tillsammans i längden. Enligt vad jag har läst så är en av kvinnorna i ett homo förhållande "man" = mera maskulin. Medans den andra partnern mera "femenin" = mera kvinnlig. Sen har jag även läst att det förekommer misshandel bland homoförhållanden. Man - man. Kvinna - kvinna. (Inget bra alls).
Vad lever du i för värd själv "Mia". Jag lever i den världen som naturen själv har skapat samt format mig till den jag är. Det har förövrigt alla andra kvinnor gjort med.
Även dig "Mia", fastän du tycks förneka detta.
För om mannen och kvinnan skulle vara lika skulle vi inte kunnat bo ihop. Det skulle inte gå.
Men om du tar dig tid att läsa igenom alla mina inlägg och fundera på vad jag egentligen skrivit så ser du att min värd inte är snäv alls.
Skrivet 26 dec 2010 12:25 Mia (Ej registrerad)
Det beror ju hellre på att människan är ett flockdjur. Man som kvinna. Så du menar att homosexuellas förhållanden också fungerar på samma sätt?
Jag vet inte vilken värld du lever i, men den är väldigt snäv iallfall. Tror du verkligen att alla liv ser likadant ut? *tar mig för pannan*
Skrivet 26 dec 2010 10:00 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia" Jag känner båda sorternas kvinnor vad gäller bröststorlek och inte har det med intelligensen att göra. Men vissa kvinnor med stora bröst har en klar tenden att vilja gå den lätta vägen och använder sig av sina bröst för att få sin vilja igenom gentemot korkade män som bara tänker med underlivet.
Huruvida männen eller kvinnorna är ineligentare skall jag låta vara osagt. Jag tror bara att vi skapts med lite olika förutsättningar i livet. Och att män och kvinnor är ämnade att hjälpa varandra då vi har olika styrkor och svagheter som kompleterar varandra. En man utan kvinna klarar sig, vist, men om en kvinna kommer in i hans liv blir allt mkt bättre. Detsamma gäller en ensam kvinna som träffar en man. De hjälper varandra och resultatet blir bättre än när de var ensam. Ja det finns naturligt vis ensamma som har kompisar som ger dem en hjälpande hand med. Som klarar sig ensam med det. Men vi människor är sociala däggdjur som är skapta för att leva tillsammans i grupper (familj).
Skrivet 25 dec 2010 21:35 Mia (Ej registrerad)
Apropå. Till dina påståenden finns ingen vetenskaplig grund som accepterats. Det är lika dumt som att säga att kvinnor med stora bröst inte är bra på matematik. Bah! säger jag. Gå och göm dig i skamvrån! Och kom med några vetenskapliga källhänvisningar innan du skriver ett ord till. Bakom många manliga geniers idéér står det många kvinnor.
Skrivet 25 dec 2010 19:19 Svenskamerikanska (Ej registrerad)
Det viktiga are vael alltid att valfriheten respekteras Det Finns en loesning fore varje familj. Ingenting are fortmodligen idealist foer all a inblandade men vi faar vaega och vaelja I livets olika skeden.
Skrivet 25 dec 2010 05:39 Manlig. (Ej registrerad)
Nej du är inte fel ute "Jonke".
Och jag anser fortfarande att det är kvinnorna som är familjens överhuvud. Och de äldre kvinnorna är överhuvud över släkten. Och så har det alltid fungerat och så kommer det troligtvis även att fungera i framtiden.
Detta har jag konstaterat genom själv studier hur det fungerar i praktiken i de familjer jag besökt.
Så glöm dina så kallade "moderna" ideer familjerådgivare Marianne Rova.
Jag menar inte att kvinnorna måste vara hemma. Jag menar att mannen och kvinnan tillsammans väljer själv vad som är bäst just för dem i just deras familj. Det skall inte någon "förståsigpåare" till familjerådgivare tala om för dem med ett föraktfullt "hemska tanke".
Men det jag tycker att en familjerådgivare skall "pyssla" med för att hjälpa en familj är att låssa på de "knutar" som finns så att familjen skall kunna leva i harmoni igen där det går. Går inte detta kanske det enda rätta är att familjen splittras.
Skrivet 24 dec 2010 22:35 Jonke (Ej registrerad)
Mycket märkligt att det ska göras en så stor sak av arbetsfördelningen i det gemensamma hushållet. I en relation, särskilt med barn, så måste man ju kommunicera och fördela arbetsuppgifterna så som det passar hushållet. Eller är jag helt fel ute?
Skrivet 24 dec 2010 16:42 Manlig. (Ej registrerad)
Jag tycker att alla (även de kvinnor som strävar efter en milimeter "rättvisa") skall erkänna att män och kvinnor är och fungerar olika. Det är väl bra det tycker då jag i alla fall. Då kan vi hjälpa varandra i en familj. Om inte kvinnan är så bra på att byta däck och mecka med bilen samt snickra och så, men mannen är bra på detta så är väl valet givet att han skall göra dessa jobb. Kvinnan kan säkert hjälpa till där.
Kvinnan är helt klart skapt att föda barnet samt sköttsel av barnet den första tiden. Mannen kan säkert hjäla till där. Kvinnan är även bra på att hålla många bollar i luften, medans mannen är dålig där: Men är och andra sidan bra på att fokusera sig på ett jobb åt gången. Kort sagt vi är bra på olika saker så då hjälper vi varndra där vi ser att vi kan ge varandra en hjälpande hand. Enkelt.
Jag förstår inte varför vissa försöker krångla till denna 500.000 åriga tradion och fördelning vi män och kvinnor alltid har haft oss emellan som faktiskt fungerar.
Skrivet 24 dec 2010 11:38 Apropå (Ej registrerad)
Mia (Ej registrerad) skrev: "Manlig". Jag känner också till ett fall där kvinnan är lat. Och ungefär 20 fall där mannen är lat. Om vi ska generalisera så kommer vi inte att komma fram till någon annan slutsats. Börja inte dra in biologi det hela! Detta har inget med biologi att göra, detta har med nedärvda beteenden att göra, inget annat! När du börjar skriva om att män inte kanske kan jaga eller meka i garaget så visar det bara på att du inte har några kunskaper om vad detta handlar om. Det som skiljer män och kvinnor rent biologiskt är könet. Allt ännat är socialt arv.
"Detta har inget med biologi att göra" skriver du
Tyvärr är det nog så ändå.
Från födelsen börjar uppdelningen av hjärnhalvorna och detta avbryts vid puberteten vilket inträffar tidigare hos kvinnor.
Därför har vi genierna bland karlarna. Detta på grund av att de har lättare att tänka bara på en sak och glömma allt annat, t.ex. barnen, mat, något de lovat och så vidare.
De mest utvecklade kvinnorna kan man däremot säga är en supersekreterare som kan hålla allt i huvudet samtidigt, möten, barnen, julhelger, vem som gett vad i present och liknande.
Detta mönster kan tydligt ses vid ensidiga hjärnskador där karlar oftast har språket bara i en hjärnhalva medan kvinnorna ofta har det i bägge.
Dessa mönster är naturligtvis generella men är ändå tydliga när man betraktar en större grupp människor
Skrivet 24 dec 2010 11:28 Konsumtion styr ditt val (Ej registrerad)
Med risk för att sticka ut hakan, måste jag ändå kommentera detta med att inte "kunna välja att vara hemma". Dagens föräldrar vill ha hela kakan trots att en ska vara hemma. Välj billigt boende, ha en bil, mindre antal tv-apparater, billigare telefoner. Listan på vad den som faktiskt VILL vara hemma måste offra, för viljan att vara hemmafru/hemmaman kan göras oändlig. Ingen erkänner att den uppoffring det innebär avgör valet. Det finns ingen som vill betala skattemedel för enskilda val. Finns ingen ekonomi alls i det. Samhället kan inte betala för hemmafruar/män. Visst det finns ett fåtal som inte KAN välja. Men flertalet kan. Jag har vuxit upp med att min mor var hemma. Ett val min mor och far gjorde. Fyra barn fostrade de. Jag kan lova att det var inte alls fett. Inga dyra I-Pads och mobiler, inga modekläder... Men jag hade alltid en mor hemma.
Skrivet 23 dec 2010 19:03 Manlig. (Ej registrerad)
Ja det här med att låta barnen vara i en barngrupp på upp till 40 barn kan då inte vara bra. Men alla har tyvär inte så bra ekonomi för att vara hemme med barnen. Och det är även de som är ensamstående med barn. Dessa har bara att gilla läget.
Skrivet 23 dec 2010 18:52 tacksam (Ej registrerad)
Jag är så otroligt tacksam att jag fick växa upp med en mamma som alltid fanns hemma Behövde inget dagis Nu när jag har egna barn och ser hur dom stressar för att hinna med allt och lämna och hämta på dagis så gör det ont i hjärtat . Jag älskar mina barnbarn över allt på jorden och önskar inget hellre att dom fick mer tid hemma med föräldrarna .Att vara så stressad redan som liten kan aldrig vara bra för ett barn .Våra barn ska vi vara rädda om och inte stressa sönder dom redan som liten.
Skrivet 23 dec 2010 17:06 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia"
Helt klart är det väldigt mkt nedärvt socialt arv. Men det finns även en aspekt till som skiljer männen och kvinnorna åt förutom könet. Och det är hormonerna. Hormoner är mkt starka grejjer. Och det är hormonerna som gör oss till män och kvinnor. Det är detta jag försökte förklara när jag drog in de övriga djuren. För vi människor är faktiskt bara ett bland andra djuren på den här planeten. Och detta ger oss lite olika roller utifrån de hormoner som finns i våra kroppar. Men det betyder inte i mina ögon att vi inte kan och skall hjälpa varandra i familjen. Men det betyder också att på grund av dessa hormoner så ser vi lite olika på vad som är viktigt att göra just nu i familjen. Men detta ser jag inte som något problem. Om tex kvinnan vill städa så kan väl mannen haka på, och om mannen vill skotta snö på tomten så kanske kvinnan kan hjälpa till ute. Det blir faktiskt trevligt.
Eller så delar de på sig i sina sysslor.
Ja vad gäller lathet så leder nog männen
Skrivet 23 dec 2010 16:01 Mia (Ej registrerad)
"Manlig". Jag känner också till ett fall där kvinnan är lat. Och ungefär 20 fall där mannen är lat. Om vi ska generalisera så kommer vi inte att komma fram till någon annan slutsats. Börja inte dra in biologi det hela! Detta har inget med biologi att göra, detta har med nedärvda beteenden att göra, inget annat! När du börjar skriva om att män inte kanske kan jaga eller meka i garaget så visar det bara på att du inte har några kunskaper om vad detta handlar om. Det som skiljer män och kvinnor rent biologiskt är könet. Allt ännat är socialt arv.
Skrivet 23 dec 2010 10:47 Manlig. (Ej registrerad)
Men i det stora hela kanske det inte är så konstigt att det ser ut som det gör i vårt "moderna" sammhälle. Där kvinnorna har kvar sin "roll" och arbetsfördelning medans mannen tappat sin roll. Det är många som bor i lägenheter numera och männen har ingen källare och garage samt tomt att gå till för att jobba med. Och det är inte många män förunnat att vara jägare med den syssla som detta för med sig. Jag pratar här om rent klassiska manliga och kvinnliga göromål.
Som ni ser vad jag skrivit här ovan har jag ingenting emot att vi män och kvinnor delar våra sysslor i prinsip 50%. Men så ser det i praktiken inte ut för alla.
Skrivet 23 dec 2010 10:36 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia"
Jag tror dig att det finns många män som inte vill jobba i hemmet och vara till hjälp och bara vill bli uppassad.
Men jag känner även till ett fall där det är kvinnan som inte gör någonting. Där mannen har 1 heltids jobb på 40 tim i veckan samt 2 deltidsjobb. på helger och ibland på nätter samtidigt som han skall hinna hem för att laga mat och städa. Men dessa kvinnor talar man sällan om. Hon har inget förvärsarbete. Hon är "bara" hemma och dom har inga barn under 18 år.
Således ingen regel utan undantag. Men i det jag har skrivit om här ovan så tycker jag har märkt att det är kvinnorna som är familjens "överhuvud". Detta har jag ingenting emot rent schenerelt. För ser man på de stora däggdjuren är det så även där att det är de "äldre" honorna som som bestämmer i flocken medans "hanarna" männen sköter om det yttre med bla försvaret av flocken. Bland däggdjuren finns det naturligtvis även där undantag från detta synsätt bland de olika arterna.
Skrivet 23 dec 2010 09:55 Mia (Ej registrerad)
Svar till "Manlig". Det är möjligt att det varit så just för dig, ingen regel utan undantag. Jag pratar såklart om den stora massan som har detta som ursäkt till att de inte gör något. Jag pratar om de förhållanden där det ÄR ett problem att mannen inte hjälper till.
Skrivet 23 dec 2010 09:08 berra (Ej registrerad)
" Wake up Little Susie " !!!
Skrivet 23 dec 2010 06:21 AK (Ej registrerad)
Jag kan förstå Marianne Rovas tankegång.
Men ändå kan jag känna mig djupt oroad över hennes ordval, "hemsk tanke". Vem är hon att diktera vad som är rätt och fel? Om vuxna, fria och utbildade människor väljer att stanna hemma, hur kan Rova ha någon åsikt om det?
Skrivet 23 dec 2010 00:52 kurre (Ej registrerad)
det beror på hur man prioriterar om nån ska va hemma.går såklart inte bo på finaste gatan med all ny teknologi odyl.bo lite enklare inte nyate bilen o grejor så kan det funka att ha ungarna som prio när de är små.
Skrivet 23 dec 2010 00:03 Shoe (Ej registrerad)
Det är väl trendigt att vara housewife tack vare dessa skräp såpor som inspirerar "vissa"
Skrivet 22 dec 2010 20:08 svensson (Ej registrerad)
Varför jämställdheten inte kommit lägre än den har gjort är väl för att man alltid börjar reta upp sig på dylik toppstyrning..
Sedan finns det ju massor av par som anser sig jämställda, utan att till punkt och pricka följa socialistprogrammet för jämställdhet, t ex dom som respekterar varandras arbetsuppgifter i familjen och tycker att det räcker långt. Invändning två är väl att tvångsrekryterade pappor till hem och småbarn, lär väl vara lika frustrerade, olyckliga och blivande neurotiska som den äldre kvinnogenerationen utan annan valmöjlighet än hemmafru var på sin tid.
Det där önsketänkandet om att alla pappor vill vara hemmafruar och dom bara fick chansen håller inte..
Skrivet 22 dec 2010 19:25 Manlig. (Ej registrerad)
"Mia"
Ang de sista raderna.
Nej det är faktiskt så att männen många gångerna faktiskt blir "utmanövrerade" ur vissa "områden" av kvinnorna. Detta har jag erfarit flera gånger i de förhållanden jag haft. Och då både kan och vill jag utföra dessa "inne" sysslor som då dessa mina kvinnor ansett varit deras jobb. Och snäll som jag är har jag tillslut låtit dom göra detta då det varit "smidigast" i våra förhållanden så att inte det skall uppstå slitningar i våra förhållanden på grund av detta. Kvinnorna har (kan man säga) delat upp sysslorna i "kvinnliga" och "manliga" göromål i hemmet. Och det har varit kvinnorna som styrt det till detta, inte jag. Jag hade gärna delat alla sysslor rakt av inne som ute till 50%.
Skrivet 22 dec 2010 18:08 _W_ (Ej registrerad)
"Och de yngre mödrarna skulle gärna bli hemmafru, bara möjligheten fanns.
- Hemska tanke, tycker familjerådgivaren Marianne Rova."
Ok. Så. Yngre mödrar får inte tycka som dom vill utan att det skall vara "hemska tanke" ?
SÅ en så kallad familjerådgivare tycker att ni tänker fel. Så ni vet. Sluta genast tänka så. Det är fel fel fel fel.. Du skall så klart inte tänka fel. Ut och jobba sluta tänk på barnen.. Det gör skolan. Uppfostra dom att tänka rött.. förlåt... rätt skulle det vara.. Måste vara skönt att kunna tänka rätt åt andra.
Skrivet 22 dec 2010 17:54 Mia (Ej registrerad)
Jag håller med i princip även om jag råkar vara en av dessa kvinnor som varit hemma med barnen I mitt fall känns det ok eftersom jag hade en stark ekonomi innan vi var gifta. Det blir alltså ingen kvinnofälla med mindre pension och därmed inga sämre ekonomiska utsikter i framtider för just mig.I de flesta fall så funkar det inte som hos oss, men man måste inse att det är okej att falla inom ramen för det som anses vara "gammeldags" utan att för den delen vara gammeldags i tankesättet. Trots detta är jag för att föräldraledigheten delas i tre delar och att en förälder blir "tvungen" att ta en tredjedel Min man hade mer än gärna varit hemma, men jag har inget jobb och han har ett enmansföretag som betalar dyr hyra för lokal varje månad och hyran täcks ju inte av föräldraförsäkringen! Det enda som stör mig i denna artikél är att skulden åter igen läggs på kvinnan Läs bara:"Därför anser familjerådgivarna att pappan bör släppas in i familjelivet fullt ut."Kan inte männen ta ansvar själva?
Skrivet 22 dec 2010 15:15 Manlig. (Ej registrerad)
En typisk kvinnogrej skulle jag vilja påstå.............
Den man som inte förstår att det är kvinnorna som bestämmer i ett förhållande är lite bakom flötet.
Hemma hos mig är jag utvisad från köket då det skall till lagas mat samt från tvättmarskinen och att hinna med att dammsuga och damtorka är inte lönt att "konkurera". Och jag är inte dålig på att laga mat eller att tvätta och städa på nått vis.
Suck.
Men jag har fortfarande "kontroll" i källaren, garaget, bilen samt ute på tomten med snöskottning och gräsklippning. Jag höll på att glömma att jag även "får" utföra vedkapning och klyvning med div brummande marskiner. Barn har vi inga så jag vet inte hur det skulle sett ut där. Men jag är väldigt barnkär.