Det kosmiska anslaget är tydligt. I program som Ultra fractal och Apofysis kan man skapa konst i paritet med kaosteoretikernas bilder som hänförde världen för 20 år sedan.

Kaosforskningens fraktaler är naturens egen matematik, självsimulerande mönster med struktur i alla skalor, mönster som kan forma allt från den supersamplade juliafraktralens galaktiska kristallkyla till den ångande ormbunkens harmoniskt upprepade förgreningar.

Katarina Jahlitz, som just nu ställer ut på galleri Gröna Gången i Sollefteå, visar ett urval digitala konstverk. Hon har ställt ut på den virtuella vårsalongen i Los Angeles och två år i rad vunnit första pris vid Avisen-avks digitala konsttävling i Danmark.

– Jag är speciellt förtjust i det digitala uttrycket, säger hon.

– I grunden är det bara matematiska beräkningar, men den mångfald och de bilder man kan skapa är förbluffande! Man kan påverka bilden på många olika sätt, den finna paletter och beräkningsmodeller och photoshop. Det är väldigt roligt att hålla på med!

På bilderna träder märkliga figurer fram. En nalle från helvetet, med brinnande ögon, är "I´m your new pet". En annan bild visar det hotande alienmonster som dväljs mitt i materian, frambesvuret av matematikens magi – "Ghostship".

Men här finns också skönhet – en manet, eller kanske ett rymdskepp, som med neonlysande kanter glittrar fram i rymdens dånande tystnad. Det är rosor, flammande stjärnor, fönster mot oändligheter. Det är matematik som skapar dynamiska, komplexa världar.

Katarina Jahlitz visar också svartvita tuschteckningar, droodlar, som någonstans leker med samma principer. Även några akrylmålningar finner sin plats.

Men det är digitalkonsten som fascinerar.