Det fanns tidigt ett relativt brett lager av läs-och skrivkunniga utspridda över Kina. Följaktligen är också den kinesiska poesin mycket långt driven i sitt formspråk, och innehåller mängder av återkopplingar till äldre tiders poesi och historia.

Att kinesiska författare blir översatta till svenska hör till ovanligheterna, men att kinesisk lyrik blir omtolkad är rent av sällsynt. Därför är det en litterär händelse att två nu verksamma poeter i stort sett samtidigt kan presenteras för den svenska publiken. Det är Li Li, själv poet och bosatt i Sverige, vi har att tacka för denna nyöppnade dörr.

Mai Cheng och Xi Chuan föddes - 62 resp. - 63, dvs. strax före kulturrevolutionen. När de växte upp och sökte sig till litteraturen i de sena tonåren fick de lita på det lästa, det fanns inga levande förmedlare kvar. Ändå, eller kanske just därför, är deras dikter fyllda av anspelningar och hänvisningar till historien och filosofin. Men trots att jag inte är någon kännare av vare sig daoism eller Kufucius läror så ger läsningen av de båda diktsamlingarna både förståelse och vidgade perspektiv.

I samlingsvolymen Ansikte och historia av Xi Chuan som ingår i W&W:s satsning på översatt utländsk litteratur, är hela författarskapet representerat. Det känns nästan lite mycket att få allt på en gång, även om det är delat i tidsperioder, men det är nog förlagets idé med sin serie. Xi Chuan skriver väldigt konkret, men det blir filosofiskt. Som i dikten ”Till min trettioårsdag”: ”Nätterna är som olika rum med samma inredning/Jag passerar genom dem, men ändå känns det som att gå/ fram och tillbaka i ett och samma rum. Att jag från morgon till kväll/tänker på framtiden tyder på att jag inte är lycklig -/jordklotet snurrar runt och jag märker det inte ens.”

Xi säger i en intervju längst bak att efter händelserna på Himmelska Fridens torg lyckades marknaden bryta in i människornas andliga liv och slå sönder de gamla värdena. Och detta påverkade inte bara honom, utan alla de nya unga poeterna, många gick över till affärsvälden. Men i samhället i stort skapades ett ”poesiforum”. Idag är det tiotusentals unga kineser som byter dikter och åsikter om poesi på nätet i en ny, alldeles egen rörelse. Själv anser han att poesi är ett äventyr. De sista dikterna är närmast prosastycken, fyllda med dubbelmening och undertext. I en svit kallad ”Reseskildringar” skriver han om hur han slaktar fjärilar när han åker på motorvägen, han blir tvungen att stanna för att skrapa vindrutan ren. Då kommer polisen och bötfäller honom, inte för morden utan för att han stannat. Han tvingas köra vidare, fortsätta mörda fjärilar.

Mai Ceng, den andre kinesiske poeten som Li Li översatt är helt annorlunda. Det är korta rader, mer likt klassisk diktning. Lättare att ta till sig men totalt gränsöverskridande. Han rör sig i alla medier, alla tider och alla sorters världar – på en och samma gång, jag tycker mig höra en röst som vrålar ljudlöst ur boken. ”I en tid när det goda förbrukats av en minoritet/tvingas jag stanna kvar/djupt i en annans öde/och ständigt bära mitt leende i fickan. Jag kan inte hoppa över denna tid/ resten av mitt liv/inte heller tvinga vintern genast dö i våren”. Eller som i ”Tar emot livet i förtvivlan”: ”Medan dörren överlever i väggen/dör väggen i djupet av en vägg.”

Maria Hamberg

Maria Hamberg, författare och kritiker i Ullånger, skriver återkommande om ny lyrik under vinjetten Lyrikspalten.

Ansikte och historia

Xi Chuan

W&W

En tår i diamanten

Mai Cheng

Bokförlaget Lejd

Båda översatta av Li Li