Arkivet som berättade om livet i gettot
I Warzawa var det en ensam man som upprättade ett väldigt arkiv över gettot för att framtida generationer skulle veta vad som hänt.
Relaterat
$1
Steve Sem Sandberg hade inte kunnat skriva romanen "De fattiga i Lodz" utan den så kallade gettokrönikan, en slags kollektiv dagbok som berättade för eftervärlden om livet i gettot.$1
En motsvarande krönika skrevs i det mer omtalade gettot i Warzawa.$1
Amerikanske historieprofessorn Samuel D Kassow berättar i boken "Vem ska skriva vår historia?" om det väldiga arbete som Emanuel Ringelblum utförde.$1
Ringelblum samlade samman tusentals vittnesmål. Hans princip var "inget är oviktigt". Arkiven innehöll skurkar och hjältar, offer och åskådare.$1
Arkivet grävdes ner och gömdes undan i sista stund och kunde återfinnas efter kriget.$1
Ringelblum var en arkivmänniska ut i fingerspetsarna. Idag, när arkivvetenskap är ett akademiskt ämne, är hans riktlinjer självklara.$1
Men i den situation han befann sig var han enastående. Han satt sig över politiska lidelser och bevarade sin objektivet. Han efterfrågade enbart fakta.$1
Samtidigt var det förstås helt omöjligt att vara helt objektiv. Man kan inte betrakta sin egen och sina vänners utrotning med full objektivitet.$1
Kassow tecknar en ingående bild av Ringelbaum och hur denne så småningom kom att bedriva sitt dokumenationsarbete i gettot i Warzawa. Han beskriver också många av de människor ur den judiska intelligentian som lämnade olika bidrag till arkivet.$1
Det fanns en viktig skillnade mellan gettot i Lodz och gettot i Warzawa. Lodzgettot var hermetiskt tillslutet medan Warzawagettot hade mer kontakt med den "ariska sidan".$1
Det var i november 1940 som tyskarna upprättade gettot i Warzawa. 30 procent av Warzawas befolkning, judarna, måste tränga ihop sig på 2,4 procent av stadens yta.$1
I juli 1942 stängde nazisterna gettot i Warzawa och sände invånarna till utrotningsläger.$1
Emanuel Ringelblum torterades och sköts av Gestapo i mars 1944.$1
Historien om det gömda arkivet i Warzawagettot berättar en hel del om betydelsen av att de människor som utsätts för historiens kastvindar själva skriver sin historia.$1
Vem ska skriva vår historia?$1
Samuel D Kassow$1
Översättning. Katalin Földesi$1
Albert Bonniers Förlag























Kommentarer (0)