Det doftar basilika och blommande mandelträd men också fotsvett och förnedring.

Författaren är åtta år när han inleder sin berättelse. Året är 1946 och Grekland har blivit kvitt nazisterna. Men landet slits av motstående krafter. Byarna härjades de ena dagarna av fascister och de andra dagarna av kommunister.

Författarens far är 56 år. Han är närmast en främling i sitt land. 1924 var han en av de många greker som slängdes ut från Turkiet. Hans fru, författarens mor, är tjugofyra år yngre. De har tre barn att försörja. Han har varit lärare i trettioåtta år.

Författaren erfar den första insikten om vad han ska bli när han i skolan en dag förvirrar sig ut i terrängen och råkar se ett bataljliknande samlag mellan en man och en kvinna. Det kunde han inte skriva uppsats om. Däremot skriver han en berättelse om två armér av myror i batalj. En berättelse som lovprisas av läraren.

En läxa för livet och skrivandet blir det underkända betyget i en senare uppsatsskrivning. Han har glömt ett datum och öser istället på med allehanda detaljer runt omkring. "Om man inte vet exakt ska man avstå från att låtsas vara exakt" skrev rektorn.

Att Theodor Kallifatides skulle bli en av den svenska litteraturens främsta företrädare visste han givetvis ingenting om. Kamraten Lille Kostas var omåttligt begåvad i det mesta. Även han kommer till Sverige, som flykting från juntan i Grekland. Men han är olycklig i Sverige. "Han bar Grekland i sig. Jag bar det på mig".

Han växer upp i en kultur där männen samtidigt är sexgalningar och kvinnohatare. "Sedan tog det hela livet innan man blev människa igen". Mötet med Simone de Beauvoirs Det andra könet bröt den manliga indoktrineringen.

Han är mycket duktig i skolan, bäst i alla ämnen. Inklusive gymnastik, där han blir tvåa på 60 meter i grekiska skolmästerskapet. Han som vann gjorde det enbart för att kunde klippa målsnöret tidigare med sin enorma näsa, enligt Kallifatides.

Tonåringen Kallifatides vill bli skådespelare.

Efter kadaverdisciplinen i värnplikten blir han också teaterskådespelare. När han inte lyckas stå till sexuell tjänst till en homosexuell regissör bestämmer han sig för att lämna landet.

Strax efter det inre beslutet smiter han in på en biograf. Den visar Ingmar Bergmans Jungfrukällan med Max von Sydow. Han fascineras av det märkliga språket, som klingar som en kyrkklocka, tydligt, klangfullt och enstavigt.

Han köper en Linguafone-kurs i svenska. Samtidigt inträffar mordet på Lambrakis, en ytterst folkkär läkare och idrottsman (fallet uppmärksammades i hela världen genom filmen Z), och blir den definitiva knuffen att lämna Grekland för Sverige.

I Sverige lär han sig svenska på rekordtid. Allting lyckas för Theodor Kallifatides. Ett långt lyckligt äktenskap, ett lovprisat författarskap, älskade barn. Fyrtiosju år i Sverige så här långt.

Theodor Kallifatides har skrivit många större romaner än den här. Men här skriver han med så mycket kärlek och humor än man bara kan bli varm invärtes.

Det gångna är inte en dröm

Theodor Kallifatides

Roman/självbiografi

Albert Bonniers Förlag