Ärligt och öppenhjärtigt av Patrik Sjöberg
'Så inleds ett kapitel i Patrik Sjöbergs självbiografi "Det du inte såg". Nyheten om att Patrik Sjöberg utnyttjats sexuellt av sin tränare slog ner som en bomb i går kväll, och blev en stor nyhet i alla media.
Idrottsmannen Patrik Sjöberg känner vi, i alla fall vi som är idrottsintresserade, utan och innan. Men att hans tränare var en pedofil visste vi inte. Inte många i friidrottsvärlden tycks ha anat det heller.
Patrik Sjöbergs berättelse är dock vattentät. Den backas också upp av andra som haft liknande erfarenheter, som höjdtränaren Yannick Tregaro.
Patrik Sjöberg gjorde ett överraskande intryck i SVT:s "Mästarnas mästare". Han framstod som en helt ärlig och okonstlad människa. Tänk om vi också vetat varför han tryckte tillbaka en tår när Viljo Nousiainens plötsliga död nämndes? Nu skriver han i boken hur han reagerade när dödsbudet kom. Han blev inte ledsen. Ett senare kapitel inleder han:
"Det är länge sedan jag besökte Viljos grav nu, men de första åren efter hans död gjorde jag det många gånger. Ofta ville jag bara åka dit för att kunna konstatera att det var över. Det gav mig en slags tillfredsställelse att titta på graven. Där nere ligger du medan jag är kvar här uppe...I mörka stunder har jag varit förbannad över att han kom så lindrigt undan. Han borde fan i mig ha stått till svars för det han gjorde."
Viljo Nousianien var en mycket skicklig höjdhoppstränare, världens främste. Han har haft påverkan ända fram till Stefan Holm. Det blir en hel kartong full med medaljer från EM, VM och OS som på ett eller annat sätt kan härledas tillbaka till Viljo Nousiainen.
Men Patrik Sjöberg frågar sig också; kanske hade jag blivit lika bra med någon annan?
Det bästa med den här öppenhjärtiga och uppfriskande självbiografien - Patrik Sjöberg kan själv uttrycka sig bättre än de flesta idrottsmän och har till sin hjälp haft Marcus Lutteman, en skicklig journalistisk författare - är hur vi tydligt ser hur frånvaron av dubbelmoral gått som en röd tråd i hans liv.
Ett exempel: När Ludmila Engqvist var alla svenskars älskling och snabbt fick svenskt medborgarskap för att ta en svensk OS-guld (vilket hon gjorde) var Patrik Sjöberg ensam om att kritisera beslutet.
Många tyckte nog då att den där Sjöberg var taskig mot den duktige Bengt Westerberg och helylletjejen Ludmila Engqvist.
"Och det gick ju som det gick. Min åsikt är att Bengt Westerberg också borde stå med böjd huvud efter vad hon ställde till med. Men det är naturligtvis inget som han vill kännas vid."
Bengt Westerberg har som bekant inte mycket av sitt rykte kvar, efter sin tid som ordförande för Röda Korset. Patrik Sjöbergs kritik den gången att Westerberg och andra toppar i friidrottsförbundet satsade för mycket på sig själva istället för de aktiva får en annan framtoning idag.
Patrik Sjöberg har gjort många dumma saker i sitt liv. Han berättar om många av dem i den här boken. Men han har några skarpa gränser. En kvällstidningskrönikör skrev att han var en mobbare mot gamle skridskostjärnan Thomas Gustafson i "Mästarnas mästare".
Patrik Sjöberg slår fast med skärpa att han aldrig varit och aldrig kommer att bli en mobbare. "Trashtalk tycker jag däremot är jävligt kul, men det är något helt annat".
Avslutningsvis deklarerar Patrik Sjöberg varför han skrivit boken:
"Om det kan hjälpa någon enda person att jag tar upp detta, måste jag faktiskt göra det".
Det du inte såg
Patrik Sjöberg
Självbiografi
Norstedts
























Senaste kommentarerna:
Skrivet 29 apr 2011 10:42 Lennart Henriksson (Ej registrerad)
Ludmila Engkvist är tydligen för evigt "den där ryskan". Brottaren Tomas Johansson, han som alltid stupade på Karelin, togs till nåder även i Mästarnas mästare och fan vet om inte också hans ofullbordade(?) med en prostituerad också kan läggas i lådan för obetänksamma pojkstreck. Mats Wilanders "prova på" i kokainets värld har väl heller inte lockat fram några moraliska brösttoner hos varken journalister eller allmänhet.
Herr Sjöberg må ha haft pedofila övergrepp att leva med, men de ger klirr i kassan så där 30 år efteråt. Även Sven Nylanders toalettsniffande - och det fallet var tungt! - beskriver Sjöberg i boken. Nu bör inte Sjöbergs omdöme utifrån "tycka -synd -om" plötsligt höjas till en nivå det inte förtjänar. Hans motstånd mot Ludmilla vid den tiden grundade sig helt och hållet på egoism!!