Vi har sett böcker om skogen, miljön, jordbruket, industri och service, Sveriges geografi om mycket annat.

Det är lite svårt att se målgruppen för några av de här böckerna. "Stockholm - Mälarregionen" och "Arbete och fritid", för att nämna två exempel, hör nog hemma mer i en skolsal än hos en vanlig läsare.

Den invändningen gäller dock inte verket "Språken i Sverige". Den utreder vårt språks historiska utveckling, dialekternas utveckling, minoritetsspråken och mycket mer.

Ortnamn på -torp? Den mest förekommande bebyggelsenamnstypen i Sverige. Det finns 7500 -torp i Sverige. Det finns dock inte så många -torp i Norrland. De -torp som finns i exempelvis Medelpad har troligen lite yngre historia.

Ortnamn på -by? Det finns cirka 3400 sådana i Sverige. Ordet by har funnits som ett levande ord i svenska språket i minst 2000 år.

Ordet "potatis" i svenska dialekter? I sydvästra Skåne säger man "pantoffla". I Västergötland säger man "noler". Lite här och där i landet säger man "pära", en förkortning av "jordpäron". Det vanligaste ordet för potatis är "potäter".

Personnamnen visar hur Sverige påverkats från olika håll. Gamla fornnordiska namn som Åsa, Gunnar, Ulf och Inga fick konkurrens av det tyska inflytandet. Då kom namn som Vilhelm och Rudolf. Det franska kulturinflytandet under 1700-talet gav oss namn som Sophie och Jeanette. Det engelska och amerikanska inflytandet under 1800-talet gav oss Betty, Fanny, Glenn, Kevin, Benny och så vidare.

Det har blivit lite lättare att ta sig ett nytt efternamn numera, det behöver inte ens vara svenskklingande. Lamagia och Lébelia, Beachman och Mortaigne är exempel på nya efternamn som godkänts av Patent-och registreringsverket.

Med boken följer en cd-skiva där tio olika äldre svenskar berättade på sina respektive dialekter i inspelningar från 1950-talet. Karl Bergquist i Bygdeå i Västerbotten berättade om 1809 års tid på ett härligt kärnfullt sätt. Gustav Karlsson, "Stockholmaren" kallad, underströk med sin härliga söderdialekt att stockholmska verkligen är en dialekt.

Vad skiljer egentligen ett språk från en dialekt? Lingvisten Max Weinreich uttryckte det träffande: "Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta".

Språken i Sverige

Sveriges Nationalatlas/Kungliga Vitterhetsakademien

Norstedts