En bygd berättar sin historia
Relaterat
Den numera bortgångne Martin Lauritz påbörjade 2005 verket som skulle bli en slags biografi över en bygd.
Han utgick till att börja med från ett material som hembydsforskaren O P Pettersson tagit fram. Pettersson hade gjort en stor dokumentation av Vilhelmina som fick inleda hela bokprojektet om Vilhelmina.
O P Pettersson dog 1944 men hans skildringar av nybyggarepoken har ett oskattbart kulturhistoriskt värde.
Med de två sista tjocka volymerna i serien finns totalt åtta digra böcker. I böckerna finns nästan allt som Västerbottens Kuriren skrivit om Vilhelmina mellan 1900 och 1950.
Efter Martin Lauritz bortgång har en redaktionskommitté fortsatt enligt hans principer. De sista två volymerna omfattar bara ett år och förklaringen är helt enkelt att det fanns mer material i VK om Vilhelmina.
Dessa böcker är naturligtvis mycket intressanta för alla som har anknytning till Vilhelmina. Men jag, som helt saknar anknytning till Vilhelmina, har stort nöje när jag bläddrar igenom de här välgjorda volymerna.
"För mig har det varit oerhört givande att söka skapa mig en bild av en bygd och dess utveckling i en spännande brytningstid där nytt och gammalt hela tiden bryts", skriver språkprofessorn Lars-Erik Edlund i ett förord. Lars-Erik Edlund är själv ursprungligen nolaskogsare.
Det är inte minst imponerande att se hur bildmaterialet behandlats. Fotografierna i boken är ofta knivskarpa. Men de har förstås inte scannats från tidningssidorna.
Jag fastnar bland annat i notiser som "Hästar i Vilhelmina räddas från blodbrist". Myggor och bromsar hade helt enkelt sugit så mycket blod av hästarna. DDT-behandlingen var dock knappast vad som skulle tillåtas idag.
Den 16 augusti 1949 läste man om att amerikaner och fransmän besökt vilhelminafjällen. Den 17 september läste man att samen Tomas Lambert Klemetsson fyller 60 år. Han får stort beröm för sin mönstergilla skötsel av renarna. Rektor Julia Bäckström hyllas i november 1949 på Malgomajskolan.
Vilhelmina kommun ska ha stort beröm för att stödet till den här kulturhistoriska satsningen på åtta tjocka böcker.
Vilhelmina. En lappmarksbygd på väg mot framtiden 1948-1949
Dialekt-, ortsnamns-och folkminnesarkivet i Umeå.























Kommentarer (0)