Allt är relativt
En bra nyhet för de flesta är att vinna 25 000 kronor i månaden resten av livet. Men det är inte en nyhet som får 93-åringen att glömma ryggvärken och hoppa högt av glädje.
En bra nyhet är att gnugga fram tre teveapparater på trisslotten. Det borde vara en bra nyhet att sedan gnugga fram 50 000 kronor i TV 4:s morgonsoffa. Visst, 50 laxar är 50 laxar. Man har vi inte börjat drömma om de stora pengarna, när vi kommer till den där tevestudion? Är det inte ett ganska ansträngt leende vi visar upp? Var det inte en dålig nyhet att vi var så nära de stora slantarna och missade?
En bra nyhet är ett magsår. När man fruktar en dom om cancer i tjocktarmen är det en bra nyhet.
En annan bra nyhet är bilfirman ringer och säger att reparationen kommer att kosta 3 000 kronor. Vi trodde ju att hela motorn måste bytas för 15 000 kronor.
Det är en bra nyhet för bonden att det äntligen kommer regn på hans förtorkade åkermark. Regnet är ingen bra nyhet för idrottsföreningen som driver kiosken på badstranden.
Livet är fullt av för oss dåliga nyheter. Vi handskas med dem genom att leva efter principen "allting är relativt, det kunde ha varit värre".
Det kan ju alltid vara värre. Det finns alltid något som är värre. Det är Livets absolut mest basala sanning. Upphör hela universum att finnas fem minuter efter att ni har läst den här krönika var det i alla fall en ganska bra krönika ni läste det sista ni gjorde.
Nähä, inte en bra krönika? Men ni läste i alla fall. Det sista ni upplevde var lyckan att kunna läsa obehindrat. Det finns många analfabeter i världen som gärna hade bytt sin sista stund mot er sista stund. Allting är relativt.
I filmen Papillon blir Steve McQueen så glad när han i isoleringscellen på Djävulsön lyckas fånga en skalbagge. Vällustigt sätter han i sig den proteinstinna insekten. När jag tycker att pizzan inte var så god tänker jag på Papillon och hans skalbagge.
I Haing S Ngors starka biografi "Liv på Dödens fält" om de röda khmerernas terrorvälde i Kambodja berättar han om sin glädje över att i mörket ha lyckats åla sig fram till en brasa och ur den plocka några kolbitar. De förbrända träbitarna blir kolsuspension som hejdar hans livshotande diarré. När jag har lite knip i magen eller känner mig uppblåst tänker jag på Ngor och hans kolbitar.
Jag lite ont i nageln på högra stortån just nu. Genom fönstret ser jag en äldre herre släpa sig fram på kryckor.
Allting är som sagt relativt.
Lars Landström
Kulturredaktör

















Kommentarer (0)