Platt fall och rund boll
Bilden på sportsidan i tidningen var direkt smärtsam. En fotbollsspelare hoppar och stampar i marken över ett baklängesmål. Året var 2005 och Kramfors var på väg mot ett platt fall ner i fotbollens absolut lägsta serie, division VI.
Jag och fotografen Stattin - de två Kramforspojkarna på redaktionen i Härnösand - såg på varandra med skräck i ögonen vid fikabordet.
A l l a i Ångermanland känner sig överlägsna Kramfors. Härnösand ser ner på Kramfors med nonchalans, ibland förklädd till välvilja. Örnsköldsvik vet knappt om att Kramfors finns. Det heter ofta i rikssammanhang att Höga Kusten är Örnsköldsviks kommun. Sollefteå är och förblir - tills helvetet fryser till is eller något annat oväntat inträffar - lite större och lite finare än Kramfors.
Nu skulle vi dessutom få höra från fotbollsvännerna ute i landet "Jaså, du kommer från stan med landets sämsta fotbollslag?..var det inte några skott i Ådalen också?".
Jag undersökte saken. I Norrland fanns inget samhälle ens i närheten av att få ut så lite fotboll från en befolkning på över 6000 invånare (5990 invånare i Kramfors vid årsskiftet). Inte ens i Dalsland, det lilla avfolkningslandskapet, gick att hitta ett sämre fotbollslag. Kramfors var sämst - i hela Sverige!
Hade någon sagt till mig när jag såg spelare som Anders Grönhagen - så småningom 19 landskamper och Ångermanlands bästa fotbollspelare genom tiderna (Diman Lindström från Örnsköldsvik gjorde inga landskamper och Zamora Nyholm var för ung när han flyttade från Härnösand) - och Peter Holmberg - blivande anfallsstjärna i allsvenska IFK Sundsvall - att stadens klubb i en framtid skulle vara sämre än alla andra klubbar i hela kommunen hade jag skrattat, "ta den där om jultomten också".
Jag skrev en insändare om sakernas tillstånd. Jag slog nog bara in en öppen dörr. Hur som helst började det vända när goda krafter, tränare som Micke Berggren och Fredrik Thelin och ordförande Tomas Litström, kom in i bilden.
Förra helgen blev Kramfors klara för division III. Smärtorna lämnar kroppen. Ryggen blir rakare. Andningen lättare.
Fortfarande är det bara en gärdsgårdsserie men där spelar gamla storlaget Friska Viljor ("Ångermanlands bästa fotbollslag" som en sportreporter skrev i fjol, till div II-lagen Härnösand, Älgarna, Sollefteå och Anundsjös förvåning).
Dessutom kanske Kramfors äntligen får en konstgräsplan. Bollen är rund. Allt kan hända.
Fotnot: Anders Grönhagen är Kramfors bäste fotbollspelare genom tiderna. Men Janne Lundholm, tung och målfarlig anfallsspelare på 70-talet, var min favorit.
Lars Landström
Kulturredaktör

















Kommentarer (0)