Invändningen "det går inte" kan möta precis vilken idé som helst. Ofta fungerar den som en hink vatten över idékläckaren. Invändningen är nästan alltid sann och korrekt när den uttalas.

– Det går inte, sa Grog till Gog i grottan när Gog hade ritat en sak med en kolbit från elden på väggen i grottan.

Gog hade ritat en orm som liksom åt upp sin egen svans. Gog påstod att man kunde göra en sån där orm av till exempel en sten och sätta den under en platt trästam och då skulle det bli väldigt lätt att frakta en nedlagd älg hela vägen tillbaka till grottan.

– Det förstår du väl att man inte kan göra en sån där orm av en sten? Höll du inte på ett halvår med att göra en enda liten spjutspets av en sten?

Gog kunde dock inte släppa tanken på sin rullande orm. Han bytte material till trä. I hemlighet, på lediga timmar mellan bärplockningen och jakten, gjorde han många rullande ormar som av olika skäl inte fungerade. Till slut hade han dock fått till en orm som fungerade och visade stolt upp sin skapelse för de andra medlemmarna i den lilla stammen.

Grog tittade snett på skapelsen och testade mycket motvilligt den rullande ormen.

– Det går inte, det förstår du väl? Hur ska du få den här över den stora stenen mellan sjön och berget?

De andra i stammen började dock nästan direkt använda den rullande ormen. På den vägen är det.

"Det går inte" har ekat genom historien, alltid med samma tvärsäkra tyngd. Galileo Galilei fick höra det av flera lärda kollegor på universitetet i Pisa när han trodde att han kunde göra en slags kikapparat för att titta på stjärnor på himlen.

Genovesaren Christofor Colombo fick höra meningen av den portugisiske kungen Johan II när han föreslog en expedition sjövägen till Indien.

Drottning Kristina kunde dock strunta i meningen när hon ville starta en återkommande tunn skrift med kungörelser av nya lagar och förordningar i riket. Hon var ju drottning och kunde bestämma. Post och Inrikes Tidningar var världens då äldsta utkommande papperstidning när den 2007 gick över till att bli en ren webbtjänst.

"Det går inte" har ackompanjerat i stort sett alla upptäckter, uppfinningar och idéer genom tiderna. Det var sant om automobilen som gick på olja. Det finns ju hästar som går fortare och säkrare på havre.

Det var sant om ämnet nitroglycerinet, bildat av salpetersyra och glycerol. Det exploderade nästan bara man tittade på det. Det var sant om träbokstäverna som Gutenberg använde så mycket tid på att skära ut till sin konstiga maskin.

Det skulle definitivt inte gå att bota cancer med gifter. Sunda förnuftet säger att det inte går. Flyga? Glöm det, det går inte, det är bara fåglar som kan flyga.

Vad är det som absolut inte går och som aldrig någonsin kommer att gå?

Det går inte - att svara på den frågan.

Lars Landström

Kulturredaktör