När Erik Nordlander mötte döden såg han ljuset för första gången. Han var i 20-årsåldern, en ung Kramforskille som hade tagit på sig jobb som bärhjälp åt Riksteatern på turné.

– Liemannen kom in på den mörka scenen. Bara hans ansikte var belyst, det var oerhört effektfullt. Då slogs jag nog för första gången verkligen av den magi som ett bra ljus kan skapa.

Erik Nordlander har aldrig haft långt till scenen. Pappa Ralph Nordlander var pianist, smått legendarisk körledare för Svanökören och höll under många år i nöjesevenemanget Kul i parken i Kramfors.

– Som liten satt man mest bakom scenen men så småningom fick man börja hjälpa till med saker som skulle skötas. Det blev en hel del scentekniskt arbete innan jag kom in på det här med ljuset.

Att med begränsat ljus och enkel utrustning lyfta fram en hel Svanökör var en utmaning. På den tiden fanns bara fasta strålkastare och det var strömbrytare och stickkontakter som gällde.

I dag är ljusanläggningen datastyrd och ofta till stor del förprogrammerad; lamporna är rörliga och de ljuseffekter som kan åstadkommas med färger, mönster, filter och annan specialutrustning är i stort sett obegränsade.

– Utvecklingen har gått oerhört mycket framåt på det tekniska planet, säger Erik.

– Men fortfarande är det vissa grundprinciper som gäller – att skapa visibilitet, lyfta fram det som ska vara i fokus. Ögon och tänder ska alltid synas; ser man inte skådespelarens eller sångarens ansikte hör man heller inte vad de säger.

På teater, opera, konsert eller dansföreställning är ljuset i dag en bärande faktor, så viktig att ljussättningar ibland blir föremål för separata recensioner. När en fin ljussättning går igång förvandlas scenen till en magisk värld; människorna rör sig i ett överjordiskt klart ljus, känslor och stämningar får färg, ljuset kan bära handlingen framåt eller hejda tiden för ett ögonblick.

– Men ljussättningen är olika beroende på vad det handlar om, poängterar Erik Nordlander.

– Dansare belyser man på ett speciellt sätt. Är det en musikal kanske man använder mer färger. Det finns inget ljus som är rätt eller fel, det handlar mer om situationen.

Ljussättning är ett i allra högsta grad konstnärligt yrke. Erik Nordlander arbetar tillsammans med regissörer, koreografer, maskörer, scenografer och alla andra som är delaktiga i scenframställningen.

– Fast yrkestiteln är fortfarande "ljustekniker". En missvisande benämning, säger han.

– Ljuset är så intimt förknippat med hela det sceniska skeendet; när jag ser saker hända på scenen så börjar det hända saker även i mig. Kläderna, miljöerna, rörelserna, skeendena – allt påverkas av och påverkar ljuset. Det är en del av den kreativa processen, långt ifrån att bara tända några strålkastare!

Erik Nordlander arbetade som fast anställd på Teater Västernorrland när han startade eget 1984. Efter tio år övergick han till att bli egen företagare på heltid.

– Det rusade på för mycket med många sena kvällsjobb, helgarbete och långa resor. När jag lämnade barnen på dagis sade de "hej då pappa, vi ses imorgon". Det fungerade inte i längden.

De första åren arbetade han ensam men i dag driver han Nordlander Produktion tillsammans med sin bror och en anställd. Ljusverksamheten har kompletterats med ljud, bild och musik till ett kreativt helhetskoncept.

– Brorsan, Pelle, är både musiker och fotograf och Markus är ljudtekniker – han heter också Nordlander, fast vi är inte släkt, så han passade ju bra in i företagsloggan, ha ha!

Bland de många föreställningar som Erik Nordlander varit med att producera nämner han speciellt "Cabaret" och "En vacker dag".

– Båda bygger mycket på ljuset och var verkliga utmaningar. "En vacker dag" hade så otroligt många olika scener som skulle vara på samma ställe. Även på "Cabaret" skulle en och samma scenuppbyggnad föreställa flera olika platser, från nattklubb till utomhusmiljöer.

En annan utmaning är att anpassa ljuset till alla de olika lokaler han arbetar i. Kanske är det en kyrka, en utomhusscen, ett församlingshem eller en källarlokal.

– Då finns en utmärkt hjälpreda i sajten scenrum.se, säger han.

– Här finns en mängd svenska scener, stora och små, inomhus och utomhus, beskrivna och kartlagda. Man kan ta hem skalenliga ritningar och i förväg studera scendjupet, höjden på scenöppningen, var alla rör går, hur sektionsindelningen ser ut. När man sedan kommer på plats har man redan rätt mycket klart för sig, det underlättar otroligt mycket!

Grottmannen med Lars T Johansson är en föreställning som just nu är aktuell. Men allt arbete kretsar inte kring scenen:

– Bland det märkligaste var nog att ljussätta en 72 meter hög sodapanna som skulle invigas. Den belystes så att den liknade ett jättestort stearinljus, det var ett äventyr att få till.

Nyligen utsågs Nordlander Produktion till årets microföretag i Kramfors.

– Till sist fick vi också hamna i rampljuset, säger han med ett skratt.