Nostalgi med Nationalteatern
Relaterat
Artikelserie
- KRAMFORS STADSFEST
- Sara Löfgren slår sig fri 2010-06-21
- En variationsrik kväll 2010-06-19
- Redo för korsfest 2010-06-18
- Från Whitney Houston till Kramfors 2010-06-17
- Erik Grönwall tungt laddad inför Kramfors 2010-06-15
– Hur länge är det sedan vi var i Kramfors, ropade man från scenen och svarade:
– Trettio år!
Nationalteatern bildades för 40 år sedan men har gjort ett uppehåll på flera decennier. Stödda på kryckor och med rollatorer och syrgas kallade gänget i fjol till presskonferens och meddelade att de skulle återuppstå. Det är bara att tacka för det. Kvällen i Kramfors blev en föreställning med en massa nostalgi. Trådar ur det förflutna, men som fortfarande har aktualitet, nystades upp. Mycket sång och lite prat. Roligt och allvarsamt. Allt i en mix som fick publikhavet att bölja.
Härnösandsbandet SHE inledde kvällens övningar med ett halvtimmeslångt framträdande. SHE:s musikstil kan närmast karakteriseras som pop-rock-disco. Publiken var liten, men entusiastisk och gav sig inte förrän det blev ett extranummer.
Nästa band på scenen utgjordes av Umeåbaserade Funksnatchers. De öste på friskt med en blandning av funk, hip-hop och reggae till publikens förtjusning.
– Vår ambition är i första hand att det ska vara roligt både ute bland publiken och på scenen, förklarade bandets boss, före detta Kramforsbon Micke Haines Gärding.
Ytterligare en gammal Kramforsbo fanns med i gänget, nämligen Andreas Lundkvist från Docksta.
– Kul att spela på vår gamla hemmaplan, tyckte de.
När det var dags för Sara Löfgren hade publikleden tätnat rejält. Sara har hämtat mycket av sin inspiration från 1970-talets rockmusik Efter en tvekande inledning fick hon rejäl publikkontakt. Repertoaren innehöll både gammalt och nytt. Bland annat hördes låtar från hennes rosade debut- och guldskivealbum ”Starkare.”
Skådespelaren Mikael Spreitz, mördarmaskin i Millennium-filmerna, var kvällens konferencier.
Stadsfesten 2010 blev trots fredagens vädermässigt hotfulla inledning lyckad. Ungefär lika många besökare som i fjol räknades in och Hjördis Åsander i arrangerande På sta´n var nöjd. Än kan hon dock inte andas ut. Ytterligare ett viktigt uppdrag väntar till veckan. Då skall namnen på det 70 meter långa dagboksbladet som låg ute räknas.
– Jag tror vi kommer in i Guinnes Rekordbok, säger hon.






























Kommentarer (0)