– Jag vill nog säga att det är snäppet mer med folk än igår, säger den som vanligt upprymda arrangören Bernt Belenius.

Det är en lugn och varm kväll som inleds med Lars T Johanssons humoristiska och glada stämma. Publiken tar plats på antingen filtar i gräset eller i bänkraderna och samtidigt strömmar det in mer och mer folk allt eftersom.

Först ut är Roger & The Rockets med en salig instrumentsamling och därefter sex-mannagruppen M fl. Musiken är ganska spretig där det mesta avhandlas och passar mer som vardagsrumsmusik till publikens picknick.

Därefter kliver Elsa Sjögren upp på scenen. En ung tjej i rutig skjorta som sitter ensam med sin gitarr, men som får hela publikhavet att bli som förstummade. Hennes texter är vassa, klipska och fångar åhöraren direkt.

– Jag tycker att det är ett moget ålderstecken när man byter ut elgitarren mot ett dragspel, säger Louise Hoffsten som är nästa artist. Louise är ju känd för sin röjiga rock/blues, men tar det lite lugnare nu vilket verkar passa festivaldeltagarna bra. Självklart levererar hon både gammalt och nytt material som låten "Förlåt" som hon skrivit till Kungabröllopet men som inte fick vara med, och hiten "Let the best man win".

För att fortsätta på vardagsrummstemat kliver Frasse & Peter upp på scenen, två killar som tidigare gjort just en vardagsrumsturné. De spelar ganska provocerande musik fast med glad framtoning och genom de berättande texterna får man veta allt om deras familjeliv.

Men, man sparar det bästa till sist brukar det heta, för kvällens sista artist - Amanda Jenssen - visar hur en riktig livekonsert ska gå till.

– Det är otroligt och mäktigt att vara här, speciellt eftersom min pappa var med och startade detta för 27 år sedan, säger hon en aningen tagen efter spelningen.

Konserten höjde hela kvällen och en stor del av publiken stod ända framme vid scenen och både dansade och sjöng med. Presentationen genom stil på band, tajming och hela den flörtiga känslan gör att när väl konserten går mot sitt slut inser man inte att hela 45 minuter har gått.

– Jag tycker det var en härlig publik, speciellt eftersom det är så olika åldersgrupper, avslutar Amanda Jenssen och skuttar direkt iväg till en hop yngre tjejer med autografblocket i högsta hugg.