Det är ingen tvekan om vem som var störst i Umeå under helgen. Samtidigt som Håkan Hellström började sent på fredagskvällen stod många fortfarande utanför dörrarna med tårar rinnandes längs kinderna. Anledningen är att det blir tidigt fullsatt i salen och alla köande kommer inte in, vilket resulterar i att de blir allt desperatare och kaos uppstår genast.

Så det tar lite emot att säga det, men de som inte kommer in missar en Håkan Hellström i högform. Även om vi har hört både låtarna och mellansnacken förut så är det underhållande att se Håkan med lika mycket energi som Donkey Kong på speed. Så att överraskningsmomenten uteblir gör detsamma, för Håkan Hellström och hans band spelar svårslagbar rock.

Först ut på lördagen är Sveriges nya popfavoriter – Syket. Men de är ett band som kräver att ljudet är på topp, och det var det verkligen inte. Medlemmarna verkade även själva störda av detta på scenen. Sedan att de endast har släppt ett album märks också tydligt, för trots att de bara spelar i drygt en halvtimme känns det lite tunt.

Brittiska The Magic Numbers är det största internationella bandet på plats. Med deras närvaro så ökar antalet skäggiga män per capita avsevärt, men det är nog det enda som de bidrar med också. Avsaknaden av många hits genomsyrar hela konserten, och det blev en rätt dåsig tillställning.

Bob Hund är däremot kända för att alltid bjuda på bra scenshower, och de lär inte ha gjort någon besviken under sitt framträdande här. Redan under de tre inledande låtarna så fick fem tjejer tas omhand på grund av syrebrist. Och när de spelade 90-talets dummaste popmelodi "Tralala lilla molntuss, kom hit ska du få en puss" är målet att det ska tjuta i publikens öron hela natten.

För det är popmusiken som står för största delen av innehållet under helgen, så när det är dags för Adam Tensta sent på lördagskvällen är det många som vill sätta sina hiphopgener i arbete. Med ett fyrverkeri av ljuseffekter i ryggen spelar han bland annat hits som "My cool" och "Like a punk".

Samtidigt som Adam Tensta klyver atomer med sina vassa electrobeats så står Miss Li på den största scenen. Hon är den artist som får avsluta hela festivalen, men hon kommer aldrig riktigt igång. Framträdandet går mest på tomgång –trots ihärdiga försöka att höja temperaturen med trallmelodier som "Oh Boy" och "Ba Ba Ba". Istället blir det en ovärdigt sömnig avslutning på årets upplaga av Umeå Open.