"En institution går i graven?"
Att vara ung, bo i Sollefteå kommun och gilla musik är inte alltid lätt.
Framför allt om man gillar att gå på konserter, och det gör ju de flesta musikälskare.
Jag vet, eftersom jag har bott där större delen av mitt liv - och i och med djurparkens bakslag blir det inte direkt lättare.
Relaterat
Att de arrangeras väldigt få konserter av dignitet i Nipornas stad är inte direkt en hemlighet. Utbudet för en ung musikälskare är i det närmaste bedrövligt och otroligt få etablerade kända artister besöker kommunen.
Nu kanske ett gäng bluesälskare och dansbandsmänniskor vaknar till och säger; "Jo, vi anordnar visst flera högkvalitativa evenemang".
Det må vara sant. Men blues och dansband uppfångas inte av de flesta unga, och blues måste musikälskare ofta gå igenom en mognadsprocess för att omfamna.
Bortser man från en handfull artistbesök är det egentligen bara Urkult, Nipyran och Junsele djurpark som lockar kända artister till Sollefteå kommun. Nu verkar tyvärr djurparken bli tvingad till att kasta in handduken och slopa sina artistsatsningar, i alla fall för i år, vilket såklart är oerhört tråkigt.
Att besöka djurparken och se kända artister har varit en självklarhet för många Ångermanlänningar, inte minst i samband med midsommarfirandet i Junsele som varit en institution och ett evenemang många norrlänningar åkt långväga för.
Personligen har jag aldrig firat midsommar i Junsele, men väl besökt djurparken som lillpojk och sett bland annat bröderna Herreys, Carola Häggkvist och Europe i mitten av 80-talet. Med andra ord då de tre akterna var stekheta och fyllde djurparkens scenområde med publik långt upp över slänten.
Att Ulf Henriksson och hans djurpark nu tvingas lägga ner artistsatsningen är som sagt tråkigt, men samtidigt förståeligt. Att han ska behöva punga ut uppemot 20 000 kronor i en polisnota, om vi ponerar med att 20 poliser är på plats, är helt enkelt horribelt. I dessa tider, med höjda artistgage, är det inte svårt att förstå att verksamheten knappast går ihop.
Att stora festivaler som Sweden Rock, Peace & Love eller Sonisphere får betala en rimlig ersättning till polisen stör mig däremot inte det minsta. Men att det ska behöva drabba mindre arrangörer, till samma pris, är befängt.
Var finns rimligheten?
Var finns bollkänslan?
2 saker jag hört i veckan:
• Vit Päls - "Nånstans ska man va" (album): Nytt fint popband med svenska popmelodier som balanserar mellan förträfflighet och fånighet.
• Robin Stjernberg - "My versions" (album): Ytterligare en väldigt platt platta av en Idol-deltagare.
2 saker jag sett i veckan:
• "Jag saknar dig" (dvd/bd-film): Ett tårdrypande svenskt drama. Lämnar knappast någon oberörd.
• "The Office - säsong 8" (tv-serie): Denna fantastiska serie är äntligen tillbaka och går nu in på sin åttonde säsong. Fortfarande bra, men självklart saknas avhoppade Steve Carells karaktär Michael Scott.





























Kommentarer (0)