Sommaren går i rockens tecken
Första veckan på jobbet som Peter Carlssons vikarie har dominerats i synnerhet av en nöjeshändelse: Kramfors stadsfest. Dit kommer Erik Grönwall, Moto Boy, Sara Löfgren, Crucified Barbara och det klart begåvade Härnösandsbandet SHE. Fokus i år har uppenbarligen varit rock, och det är uppfriskande i kontrast till den schlagerfrossa som annars brukar angripa mindre stadsfester (i Härnösand följer Linda Bengtzing och Andreas Johnson upp fjolårets Charlotte Perrelli).
Moto Boy och Sara Löfgren pratar båda om hur deras musik mognat på sistone, fast Crucified Barbara och Erik Grönwall lovar att det även blir otyglat ös. Med tillräcklig tur håller sig regnet borta och ger Kramfors en lika saftig festhelg som i fjol.
I Örnsköldsvik är läget på rockfronten lite mer skakigt. Heat, 1980-talets långhåriga fanbärare, tappar sin vokalist efter två album och tre år i rampljuset. Exakt hur det kommer påverka deras planerade uppträdande på Hamnfesten återstår att se, men på bandets hemsida pågår rekryteringen av en ny frontman för fullt. Kenny Leckremo, som senast stod på scen med bandet på Härnösands stadsfest i fjol, uppger att hans skäl till beslutet är privata men även relaterade till tjuriga halsproblem. Oavsett hur utfallet blir kommer det nog att svänga ordentligt om Hamnfesten, med ortssönerna i April Divine och Timråbandet Dirty Dixxx fastnaglade i programmet.
Ett annat för regionen högaktuellt band i sommar är Europe. Dels uppträder de på Gatufesten i Sundsvall (tillsammans med Kent, återvändande The Ark och inte minst gamla DAD som säkert kommer sammankalla en del 1960-talister) men framför allt gör de en egen show i augusti i Örnsköldsvik. Jag såg dem förra helgen när de öppnade för Kiss på Stadion och blev i ärlighetens namn förbryllad. Joey Tempest sjunger som om han hade påtagliga halsproblem, krasslar sig genom både nytt och gammalt material och poserar bredbent i sådan utsträckning att det blir rakt fånigt.
I jämförelse med Kiss, där 58-åriga Paul Stanley visar att slutet kanske inte är så nära trots allt (innan det är, som en rubrik löd, "färdigkissat"), eller 63-åriga Brian Johnson som lyfte AC/DC till skyarna helgen dessförinnan, framstår 46-åringen från Upplands Väsby som en fallen krigare. Trots att Europe släppt mer material de senaste åren än många andra 1980-talsband känns de inte i närheten lika aktuella. Innan de intar Örnsköldsvik kan man bara hoppas att inte bara Tempest vilat sin röst utan även ser till att köra "Carrie" innan scenen plockas ner. Annarrs finns det risk att samma suck och stön som lotsade bandet ut från Stadion också följer dem hem från Ångermanland.








Kommentarer (0)