Rapporten Konsten att strula till ett liv, från tre ekonomer på Svenskt Näringsliv, har gett eko i debatten. Tyvärr har den också medfört en hel del missuppfattningar. Många har tolkat rapporten som en nedvärdering av nyttan av humanistiska studier. Det är en grov feltolkning.

Tvärtom efterlyser vi att humanistiska studier blir av en sådan kvalitet att de kan tas tillvara bättre på arbetsmarknaden. Problemet idag är nämligen att många utbildningar, bland annat inom humaniora, inte bidrar till att öka studentens jobbchanser.

Det finns ingenjörsutbildningar där enbart 40 procent får ett kvalificerat jobb efteråt. Humaniora och konst (som är en kategori i SCB:s uppdelning av utbildningsområden) är emellertid särskilt drabbade. En tredjedel av de utexaminerade får inte ett jobb inom en relevant arbetsmarknad, ens efter fem år. Vad värre är, var fjärde kan överhuvudtaget inte försörja sig på sysselsättning. Samtidigt lider Sverige av stor kompetensbrist på flera andra områden. Arbetskraftsbristen kan komma att bli ett hot mot vår välfärd.

Sverige är det land i världen som har högst etableringsålder på arbetsmarknaden –28 år. Etableringsåldern har stigit kraftigt sedan i början av 1990-talet då den låg på 21 år.

Konsekvenserna av den höga etableringsåldern är mycket stora –och allvarliga. Försenade studier, sen etablering på arbetsmarknaden, kan leda till att den enskilda individen förlorar uppemot en miljon kronor i livslön.

Genomströmningsproblematiken är även sämre än i många andra länder. Svenska studenter utexamineras till exempel nästan fem år senare jämfört med dem i Storbritannien. Ändå har de svårare att få jobb.

För näringslivet är det självfallet viktigt att kulturella och kreativa kunskaper är goda och varierande bland de som skall anställas. Vi ser med avund på hur många andra länder, som till exempel Storbritannien, som lyckats väl med detta. I dessa länder finns ekonomiska incitament både för studenter och högskolan, som premierar utbildningar som håller god kvalitet och som leder till jobb på ett helt annat sätt än i Sverige.

Den fråga som vi bör ställa oss är hur andra länder lyckas så mycket bättre än Sverige med att ge studenter från olika utbildningsinriktningar en tidig etablering på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv tänker fortsätta ta den debatten.

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv

Malin Sjölander, regionchef Svenskt Näringsliv