För drygt två veckor sedan anordnade Örnsköldsviks kommun och föreningen Hela Sverige Ska Leva, med flera, en konferens för landsbygden med temat 'Tillväxt i samverkan' där miljöpartiet var närvarande.

Detta var ett mycket uppskattat konvent där politiker som föreningar bjöds till att framförallt lyssna på hur entreprenörer som Carl-Jan Granqvist lyckats med sina kulinariska framgångar i Grythyttan och Mona och Niklas Persson som driver något så fantastiskt som en strutsfarm i Gärdal. Otroligt inspirerande och fantastiskt att lyssna på hur de vill bevara landsbygden, ha kvar de små närlivsen och lyckas få personer att stanna kvar i små bygder och ändå ha de mest basala behoven kvar.

Det som tog mig mest är de fantastiska och innovativa människorna som startar byalag, intresseföreningar för att till exempel bevara den lokala livsmedelsbutiken eller skolan när kommunen slutar ställa upp eller när privata aktörer inte längre finner det lönsamt att driva vidare. Detta är fenomenalt och ska i allra högsta grad uppmuntras för att få mindre regioner mer autonoma, självbestämmande, och ta vara på lokala drivkrafter. Detta är en otrolig demokratisk motor som är stark.

Hållbara ekonomier bygger på samverkan och kooperation. Som i Gideå där byalaget driver bland annat en biograf och äger lokalen för livsmedelsaffären som de numera hyr ut till en handlare. Vinsterna i att en behåller tjänsten i byn och inte måste åka in till stan för att handla mjölk är enorma och går inte att mäta i pengar. Typexemplet på dylika föreningar är att om det finns ett överskott i en verksamhet går det till att bevara en annan, alltså inga pengar plockas ut av till exempel aktieägare utomlands. Detta gynnar lokala aktörer och avcentraliserar pengarna.

Finns det någon nackdel med detta då? Nej inte idén med intresseföreningar för att bevara mathandlaren eller att investera i vindkraft som låter byn bli självförsörjande på el. Vad som dock är negativt är att oftast är målet att expandera sina verksamheter genom att starta aktiebolag. Aktiebolag kan vara bra för att lösgöra kapital till att göra stora investeringar snabbt men det öppnar för att andra företag kan köpa upp alla verksamheter föreningen står för. Detta sker förstås inte per automatik och föreningen, eller det nybildade aktiebolaget kan förstås vägra att sälja, men mig veterligen är det inte alltid fallet och risken är att verksamheterna flyttas dit det är mer lönsamt.

Detta är ett problem, men det finns ett annat, större problem. Det är att landsbygden konkurrerar med sig själv då expansion prioriteras högt. Kanske vill man inte konkurrera med 'stan' men däremot konkurrerar man med andra byar och samhällen istället för att se till att även grannbyn hålls levande. Det skulle vara samverkan!

Jag ser en enorm potential i lokalt centrerade ekonomier som till hög grad är självupphållande och självbestämmande men väl där får en inte falla in i gängse tillväxthets där det största målet hela tiden är att tillförskansa sig mer pengar och hela tiden öka omsättningen. Det viktigaste är att de saker som gör ett liv värt att leva finns och där i bland hittar vi till exempel en liten butik att handla mat i och bra kommunikationer som internet för information. Med detta sagt måste även, eller framförallt, städerna också ställa om till mer oberoende ekonomier där vi förser oss med vad som ger oss goda värden bortom pengar som fritid, rik kultur, goda relationer, närhet till natur med mera. Visa vägen på landsbygden.

Mattias Näsman

Miljöpartiet i Örnsköldsvik

Filosofistudent i Umeå