Visst kan bolagisering av kommunal verksamhet vara motiverad. Att hålla isär skattekollektivets pengar från avgifter betalda av förmånstagare i en viss verksamhet är ett starkt argument. Men kommunala bolag är det offentligas motsvarighet till näringslivets skumma stiftelsekonstruktioner i Nederländerna; ofta är det möjligheterna till begränsad insyn, luftigare handlingsutrymme och hägrande vinstuttag som gör att bolagisering kommer på tal.

Resultatet då? Jo, om ökad administration, svårbegripliga avgränsningar i verksamheten och nya logotyper på kommunhuset är det som eftersträvas finns det en hel del att hämta i ogenomtänkta bolagiseringar...

Turerna kring kommunalt ägda Övik Energi har inte undgått någon. Underskotten är så hisnande att de letat sig in i riksmedia, och det finns god anledning att fortsätta hålla ögonen på bolaget. För när bolagets ledning – vilken agerar på uppdrag av representanter utsedda i kommunfullmäktige – säger att de behöver 900 miljoner i "ägartillskott", då är det dina pengar det handlar om.

Summan är svårgripbar. 900 000 000 kronor. Visst omsätter Örnsköldsviks kommun mycket pengar, men utslaget på varje invånare motsvarar denna runda summa ungefär 16 000 kronor. Barn och gamla inräknade.

Vem skulle inte sätta morgonkaffet i fel strupe över en oförutsedd räkning på 16 000 kronor? Totalt är Övik Energis skulder ännu större, hela tre miljarder, och såväl besparingar i ordinarie kommunal verksamhet som skattehöjningar är att vänta.

Det kommer dock att dröja innan de förtroendevalda i Örnsköldsviks kommun kan skaffa sig en helhetsbild och fastställa något bokslut för 2011. Minns i mars förra året då fullmäktigesammanträdet avgjordes på rekordtid! Skälet var dock varken bred enighet eller minskad talartid då kommunalrådet Elvy Söderströms (S) den dagen var i Stockholm och tillsammans med det verkställande utskottet i Socialdemokraterna åt tårta med nyvalde partiledaren Håkan Juholt. Nej, det fanns helt enkelt inget för de förtroendevalda att diskutera; kommunens ouppklarade affärer i Polen (via Övik Energi och Sekab) gjorde att böckerna fick lämnas öppna och frågan bordläggas.

ÖA har tidigare i vinter berättat om försök att förse kommunens representanter i ledningen för kommunala ägarbolaget Rodret med "munkavle". I Övik Energi (som ägs av Rodret) är sådan åtgärd redan införd. Att Socialdemokraterna känner sig tvingade att slå aktiebolagslagen i huvudet på sina politiska motståndare visar de kommunala industriambitionernas misslyckande. När Söderström (S), Nordlund (S), Bergman (S) och c/o går fram har de lagstöd i att en styrelseledamot inte får underminera aktieägarnas intresse. Men kommunala bolag är dock inte vilka bolag som helst; aktieägaren i fråga är Örnsköldsviks kommun och "locket på" innebär att kommunens "ägare" – invånarna – blir utan information.

Läget är nu allt annat än ljust, och just därför behövs öppenhet och information. Oppositionsrådet Dan Olsson (C) ihärdiga debatterande i frågorna är därför föredömligt.

Det är i fullmäktigesalen på Nygatan som utkrävandet av ansvar, och hanteringen av det uppkomna läget, tar sin början. Nu behövs handfast krishantering för att förhindra fortsatta förluster. Sedan måste kommunfullmäktigeledamöterna vara självkritiska; att driva kommunala bolag till förluster som leder till skattehöjningar och minskad service är inte hållbart.

G abriel Ehrling