Jag har varit riksdagsledamot i drygt ett och ett halvt år och är nu inne på min tredje partiledare. Det säger sig självt att detta inte varit en alldeles enkel tid. Partiets och enskilda individers problem har tagit allt större utrymme, och politiken har kommit i skymundan.

För drygt en vecka sedan valdes Stefan Löfven till ny partiledare för Socialdemokraterna. Det var naturligtvis en väldigt speciell känsla för mig att se Elvy Söderström leda mötet när han valdes. Glädje och stolthet blandades med förhoppningar för framtiden.

Dessa förhoppningar har under den senaste veckan växt sig allt starkare. Stefan väcker respekt, både inom och utom partiet. Med sitt lugn och sin djupt ideologiska förankring har han alla förutsättningar att leda oss framåt. Känslan är, att det finns en stor vilja och beslutsamhet i partiet, att vi ska samla oss för att utveckla och synliggöra Socialdemokraternas politiska alternativ.

Vi måste också tydligare visa på regeringens brist på idéer. Vårt samhälle förändras från dag till dag på ett sätt som vi inte kan acceptera. Människor far illa på olika sätt och klyftorna växer. Ungdomsarbetslösheten är skyhög, inte minst i vårt län. Regeringens arbetslinje har hitintills endast resulterat i ännu högre ungdomsarbetslöshet och deras enda svar på detta är sänkt krogmoms och Fas 3. Då känns det bra att höra Stefan Löfven tala om jobben som vår främsta uppgift. För vi har politik och idéer.

Grunden är ordning och reda i ekonomin. Det ger frihet att investera i det som bygger landet starkare exempelvis utbildning och infrastruktur. Regeringen tror mera på skattesänkningar som ger mest till dem som redan har mycket. Vi behöver också satsningar på forskning, innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Vi tror inte att vi ska konkurrera med resten av världen med låga löner, utan med kompetens och kvalitet. Människor behöver möjligheter att kompetensutveckla sig, så att de företag som behöver arbetskraft kan hitta den. Vi vill att människor snabbt kommer i arbete. Det handlar om rätt stöd och utbildning. Inte om regeringens återvändsgränd Fas 3. Personer som trots stora insatser inte kan få jobb på den ordinarie arbetsmarknaden ska ha möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Det är om detta vi vill tala nu och jag är övertygad om att fler och fler kommer att inse att detta är en bättre väg för Sverige och Västernorrland!

För övrigt har jag nu under vintern reflekterat en del över hur det är att bo på landsbygden, eftersom jag gör det sen snart ett år tillbaka, och har gjort det många år tidigare i mitt liv. Efter ett antal dygn utan el, vatten och telefon är i alla fall min prioriteringslista klar. Vi måste se till att ordna en tryggare elförsörjning, farbara vägar och fungerande telefoni. Detta är självklart grunden för att man ska kunna bo på landsbygden överhuvudtaget. I princip alla som jag talat med är överens om detta.

Visst är det bra att tala företagsutveckling och tillgång till riskkapital, men för de allra flesta kommer det i andra hand. Jag hoppas att de som för tillfället har makten i landet inser detta och gör något. Gärna redan i dag.

Christina Karlsson

Christina Karlsson (S) representerar Västernorrland i riksdagen.