Landstingsdirektör Anders L Johansson är en man med tur.

Efter att ha hamnat i regeringens berömda frysbox för generaldirektörer utan myndigheter dök ett arbetstillfälle upp i Västernorrland.

Det var dock inte det som var så tursamt; Anders L Johansson är en välmeriterad tjänsteman och tillhör den kategori av personer som kan bli aktuella för uppdrag som landstingsdirektör.

Inte heller var det ren bondtur att den före detta AMS-chefen fick förlängt förordnande i Västernorrland efter att först ha varit en tillfällig lösning som högste tjänsteman i landstinget. Förvisso hade Anders L Johansson knappast kunnat göra situationen värre för landstinget – när han tog över rådde närmast kaos – men han gjorde ett gott intryck på sin arbetsgivare och gjorde det folk förväntade sig av honom.

Nej, Fru Fortuna log mot Johansson då han skulle förhandla fram villkoren för det nya förordnandet. På andra sidan förhandlingsbordet satte sig nämligen landstingsstyrelsens ordförande Per Wahlberg (M). Tala om vinstlott…

Att Anders L Johansson fick en ohemult hög lön och alldeles för goda villkor vad gällde resor har tidningen tidigare berättat om på nyhetsplats.

I dagens tidning får ni dock siffrorna som visar exakt hur frikostiga förmånerna är som Per Wahlberg gett Johansson.

Trots en månadslön på 140 000 kronor i månaden måste landstinget betala ett årskort på SAS (till ett värde av 184 197 kronor) och taxiresor för tiotusentals kronor (i fjol reste Johansson taxi för 96 000!) så att Johansson kan bo kvar i Sollentuna och undvika den västernorrländska landstingsskatten.

Anders L Johansson försvarar sig med att han "träffat en överenskommelse med sin arbetsgivare", ett vackert sätt att säga att han inte bryr sig om att han har resekostnader som motsvarar en bruttoårslön för många skattebetalare. Det är också ett sätt att skyffla över ansvaret på landstingets förhandlare.

Och Anders L Johansson gör helt rätt.

Visst, det säger något om omdömet hos en person om han reser för nästan 300 000 kronor på ett år samtidigt som han verkställer drastiska nedskärningar i skattefinansierad verksamhet. En chef i offentlig sektor borde förstå att den här typen av vanor inte är acceptabla och att det också ingår i arbetsuppgifterna att föregå med gott exempel. Anders L Johansson borde vara medveten om att hans agerande sänder helt fel signaler både till den egna organisationen och till allmänheten, men vanligt sunt förnuft är som bekant inte så vanligt.

Men Anders L Johansson är inte den störste syndaren.

Den titeln förlänas Per Wahlberg, som i dagens tidning kommenterar Anders L Johanssons taxinota för 2011 med "96 000 är väldigt mycket pengar. Jag trodde inte det var så mycket".

Nej, och vi trodde inte heller att någon som fått förtroendet att vara landstingsstyrelsens ordförande kunde vara en så usel förhandlare.

Vi får väl vara glada över att Anders L Johansson nöjde sig med en av de högsta tjänstemannalönerna i svensk offentlig sektor samt förmåner som uppmuntrar honom att inte flytta till Västernorrland och betala kommun- och landstingsskatt här.

Anders L Johansson hade ju kunnat få så mycket mer.

Om han hade bett om att få en ny Porsche hade Per Wahlberg antagligen bara frågat: "Och vilken färg vill direktören ha?".

Anders Rönmark