Lagom till lönehelgen föll temperaturen i Götaland till 20 minusgrader. Hela landet förvandlades till en frysbox –medan fyra kärnkraftsreaktorer stod stilla och en femte gick med reducerad effekt. När behovet av el blev som allra störst, var hälften av Sveriges kärnkraftverk oförmögna att leverera.

Normalt sett är februari årets kallaste månad: I skrivande stund används 7 667 av reaktorernas installerade totaleffekt på 9 151 megawatt. Även om produktionsbortfallet är lägre än för några veckor sedan, kvarstår problematiken med stängda reaktorer.

Totalt 90 procent av den svenska energiförsörjningen kommer från kärn- eller vattenkraft. Vindkraften producerar en bråkdel av vårt behov. Därutöver visar situationen i Danmark en brist på samband mellan fler vindkraftverk och lägre elpriser: Drygt en fjärdedel av danskarnas elanvändning kommer från vindens propellrar. Priserna är EU:s högsta.

När energibolagen inte kan leva upp till sina löften, att leverera säker energi i tillräckliga mängder, står hushållen och industrin för notan. Elpriserna rusar i höjden och hotar svenska arbetstillfällen. Pålitliga energikällor är en ödesfråga för Sveriges ekonomi.

De senaste 15 åren har villaägarens elkostnader mer än fördubblats. Den främsta orsaken till prishöjningarna är varken avregleringen 1996 eller behovet av ytterligare subventioner till vindkraften. Huvudanledningen till att så många villaägare bränner så många tusenlappar i värmepannan är politisk oklarhet.

Sverige behöver en långsiktig, blocköverskridande energiuppgörelse. I den nya boken ”Dubbelspelet –Så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala”förklarar Maria Eriksson politikens misslyckande på ett pedagogiskt sätt.

Den svenska energipolitiken dras med två motstridiga intressen. Å ena sidan har höjda elskatter syftat till att minska energiförbrukningen, å andra sidan vill ingen ta ansvar för villaägarnas höga räkningar. Hushållning med energi ställs mot hushållens behov.

När Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson fick kommentera ”Dubbelspelet”på torsdagens boklansering hos tankesmedjan Timbro försökte Larsson övertyga sig själv om logiken i att öka energiproduktionen och samtidigt minska elförbrukningen. Därtill hade hon märkbara svårigheter med att försvara regeringens energiuppgörelse.

Det är lätt att förstå hennes frustration. Reaktorerna blir inte yngre och investeringskostnaderna är höga. Samtidigt ger uppgörelsen Eon, Fortum och Vattenfall närmast vetorätt mot nyinvesteringar. Situationen gynnar varken hushållen eller industrin. Vänner av tillväxt har aldrig råd att dagtinga med samvetet.

Lars Kriss