Om något år får Sverige en ny skollag. Då kan det också bli tillåtit med elitklasser. Utbildningsminister Jan Björklund vill nämligen införa antagningsprover i teoretiska ämnen. Bara de bästa och mest motiverade eleverna ska få en plats.

Elitklasser eller som man på sina håll ute i landet valt att kalla det för profilklasser, är inget nytt. Flera såna utbildningar finns inom estetiska ämnen, musik och balett liksom inom idrott.

Redan år 2005 prövades frågan efter en anmälan till Skolverket där en elev nekats tillträde till en musikklass efter ett antagningsprov. Skolverket fann då inga hinder för urvalsprincipen och hävdade att det finns stora möjligheter för kommunerna att inom ramen för elevens och skolans val arbeta med särskilda profiler och inriktningar.

Skolverket menade till och med att det är positivt att kommunerna kan ta till vara elevernas speciella intressen och ge dem möjligheter att under en del av skoltiden ägna sig åt studier, som de själva önskat och valt.

Folkpartiet vill nu ta frågan ytterligare ett steg framåt. Utbildningsminister Jan Björklund menar att dagens regelverk är föråldrat och rent av märkligt. Därför föreslås förbudet mot antagningsprov i de teoretiska ämnena avskaffas när Sverige får sin nya skollag.

Det ska bli tillåtet att redan från årskurs sju gallra bland elever som söker till profilklasserna. Och då räcker det inte bara med att vara intresserad, det kommer att krävas kunskap för att få en plats. Dels ska studierna ske i ett högre tempo, men också innehålla högt ställda målkrav.

Inte helt oväntat har förslaget redan sågats. Socialdemokraterna kallar förslaget för ett hot mot de medborgerliga rättigheterna.

Men borde inte möjligheten att få utveckla sina kunskaper och talanger tillsammans med likasinnade också vara en medborgerlig rättighet?

Varför ska det vara accepterat att bara vara duktig i idrott eller musik, men endast normalbegåvad i matematik eller något annat teoretiskt ämne? Att tvingas spela blockflöjt bara för att alla andra gör det när man redan talangfullt hanterar en tvärflöjt, är lika understimulerande som att addera ett plus ett när man vill lösa kniviga ekvationer.

Det finns barn och ungdomar som på grund av dessa stelbenta regler tappar lusten. Ingen mår bra av att vara understimulerad. Alla behöver utmaningar.

Men allt ska vara lagom i den Socialdemokratiska skolan. Att sticka ut kunskapsmässigt i teoretiska ämnen blir därför tabubelagt.

Synen på vad som är lagom skiljer sig dock beroende på vart fokus riktas. Vi gläds åt våra idrottshjältars framgång på idrottsplanen och ifrågasätter sällan deras mångmiljonkontrakt. Men när det kommer till att vara en skicklig företagsledare med fet årslön blir tonen ofta en annan.

Vi behöver fler hockeyspelare som Peter Forsberg. Men vi behöver också Foppatalanger inom matematik, fysik och kemi.

Därför är förslaget välkommet. Det är dags att se bortom lagom och acceptera att vi är olika och därför har olika behov för att utvecklas. För att hävda Sverige som en framtida kunskapsnation krävs nog lite mer än bara lagom.