Näringsminister Maud Olofsson (C) gästade i helgen nomineringsstämman som Centerpartiet i Västernorrland höll i Härnösand.

Olofssons en timme långa tal hölls förvisso inför de redan frälsta – Olofsson fick en stående ovation redan när hon kom in i lokalen – men Centerns partiledare visade inga tecken på dåligt självförtroende efter en höst och vinter där hon fått det otacksamma uppdraget att stå i rampljuset som regeringens representant när det gäller Saab, Vattenfall och SAS. Olofsson hamrade in budskapet att Centern faktiskt gjort mycket för landets företagare – och ska göra ännu mer – och hon lade flera gånger in ett genusperspektiv när hon jämförde den borgerliga alliansens och de rödgrönas olika förslag.

Varför vill de rödgröna ha ett rot-avdrag, men inget avdrag för hushållsnära tjänster?, frågade Olofsson. Varför är det okej för männen som bygger en förskola att tjäna pengar, men inte för kvinnorna som jobbar i den?

Näringsministern plockade poäng då hon visade hur regeringens politik gynnat kvinnliga småföretagare, medan de rödgrönas näringspolitiska förslag endast syftar till att gynna traditionella S-väljare av typen manliga byggjobbare och snickare.

Det mest uppseendeväckande med Maud Olofssons tal var dock hennes kritik av Miljöpartiet.

Maria Wetterstrands parti fick sina fiskar varma för att man, enligt Olofsson, inte vill rusta upp vägarna i Norrland, för att man vill omöjliggöra biltrafik på landsbygden och för att man inte värnar företagarna. Dagens bästa citat levererades då Olofsson raljerade över att Miljöpartiet kritiserat regeringen för att inte agera tillräckligt kraftfullt när det gäller Saab. Vägar och bilar vill Miljöpartiet inte ha, förklarade Maud Olofsson, ”men de vill ha en bilfabrik”.

Centerpartiledarens kritik i sig var intressant, men bara det faktum att hon kritiserade Miljöpartiet förtjänar uppmärksamhet.

Den här mandatperioden har nämligen varit närmast att likna vid en enda lång smekmånad för MP och språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. När andra partier och partiledare granskats, kritiserats och hängts ut i medier och i den allmänna politiska debatten har MP bara glidit undan; Maria Wetterstrand är alla mediers favoritpolitiker för tillfället och ju bättre siffror MP fått i opinionsmätningarna desto mindre benägna att granska och ifrågasätta partiet har både tidningar, politiker och allmänhet blivit.

Varför medierna misslyckats med att bevaka MP på samma sätt som andra partier kan diskuteras. Vissa debattörer hävdar att det beror på att många journalister helt enkelt sympatiserar med partiets politik.

Varför MP kommit lindrigt undan när de borgerliga partierna gått till attack mot oppositionen är enklare att svara på. Miljöpartiet är nämligen ett parti som regeringen dels samarbetar med (bland annat när det gäller arbetskraftsinvandring), dels tror sig kunna samarbeta med även efter valet 2010. I den händelse Sverigedemokraterna blir vågmästare i riksdagen är det de gröna som den borgerliga alliansen kommer att sträcka ut handen till för ett samarbete med över blockgränserna.

Det betyder dock inte att regeringspartierna kan låta Miljöpartiet glida igenom valrörelsen och låta den i många stycken ihåliga och inkonsekventa politik som partiet driver stå oemotsagd.

Maud Olofsson visade i helgen att åtminstone Centerpartiet kommer att ta fajten med Miljöpartiet.

Det ska väljarkåren vara glad över.

Anders Rönmark