Är skolfrågorna inte viktigare?
Mattias Öberg (S) skriver i dag på debattplats en replik på ledaren ”En seger för det lilla samhället” (ÖA 5 mars). Att Socialdemokraterna är mäkta upprörda över att Gottne inte blir utan skola märks tydligt.
Relaterat
Öbergs sammelsurium till text här intill väcker fler frågor än den ger svar.
För det första: om Socialdemokraterna nu räknade med att Skolinspektionen skulle ge de engagerade Gottneborna chansen att starta en friskola – vilket gör att det inte blir någon som helst kostnadsminskning för kommunen då man lägger ner den kommunala skolan i Gottne – varför gick man då vidare med sina planer?
Öberg påpekar själv att det hänt två gånger tidigare med andra byskolor, men vägrar samtidigt erkänna att Socialdemokraternas strategiska tänkande lämnar en del i övrigt att önska. Bränt barn skyr elden, brukar det heta, men Mattias Öberg och hans partikamrater tycks inte kunna låta bli att hålla tummarna och tänka ”hoppas, hoppas, hoppas det inte blir någon friskola den här gången”. Tycker Mattias Öberg att den strategin fungerat bra ur den kommunala skolans perspektiv?
För det andra har jag inte i någon ledare skrivit att vissa skolor är undantagna från förändring eller nedläggning. Just i det specifika fallet med Gottne framstod och framstår dock Socialdemokraternas nedläggningsplaner som minst sagt ogenomtänkta med tanke på skolans storlek och läge och engagemanget hos personal och föräldrar. Öberg hävdar att nedläggningsivern grundar sig i ideologi och det skrämmer mig och förmodligen också många S-sympatisörer. Betyder det att en skola av Gottnes storlek, och med det geografiska läget, automatiskt är dömd till nedläggning? Ja, för enligt Öberg är det socialdemokratisk ideologi att lägga ner skolor.
Mattias Öbergs resonemang om att en skola i Gottne innebär sämre skolor i resten av kommunen oroar också, eftersom det visar på ett bristande engagemang för skolan. En gång i världen var Socialdemokraterna – tillsammans med Folkpartiet – det parti som byggde upp den svenska kunskapsskolan. De senaste åren har S effektivt monterat ned den.
Vad är det som säger att Socialdemokraterna i Örnsköldsvik inte skulle kunna satsa på både en skola i Gottne och på skolor i Örnsköldsviks tätort? Finns det något som hindrar Mattias Öberg och hans partikamrater i barn- och utbildningsnämnden att faktiskt äska en större budget för skolan?
Skolpolitik är för viktigt för att hanteras av endast en barn- och utbildningsnämnd; skolan är en fråga för de allra högsta politikerna i en kommun. Om inte kommunalråd och kommunstyrelse värnar om skolan, då blir det svårt för skolpolitikerna att göra det.
Så Mattias Öberg borde kanske ta och fråga sig själv och sina partikamrater om S i Örnsköldsviks kommun faktiskt har rätt prioriteringar när det gäller de skattepengar man har att hantera? Det är inga små summor som de skattskrivna i Örnsköldsvik betalar in varje år, så hur den styrande majoriteten inte kan få pengarna att räcka för att kunna bedriva skolverksamhet både på landsbygd och i centralort, det förvånar nog många.
Mattias Öberg hävdar att det är ideologiska motiv som ligger bakom beslutet att lägga ned Gottne och helt uppenbart har jag och Öberg inte samma syn på byskolor. Ja, områden utan byskolor kan överleva, men betydelsen av en skola i området kan inte underskattas; det är närliggande skolor som lockar till inflyttning, får barnfamiljer att stanna och skapar framtidstro. En skola ger också en signal om kommunens engagemang för området (så var det förut i Gottne) eller engagemanget hos de boende i området (så blir det nu med den nya friskolan).
Någon agenda för att avfolka landsbygden genom att lägga ner skolorna har inte Socialdemokraterna, hävdar Öberg.
Men det verkar heller inte finnas någon agenda för att utveckla landsbygden.
Anders Rönmark


Senaste kommentarerna:
Skrivet 17 mar 2010 20:54 En stolt gottnebo (Ej registrerad)
Som kommentar till Öbergs resonemang om att en skola i Gottne innebär sämre skolor i resten av kommunen, vill jag bara säga: Gottneskolans fastighet har fått förfalla och det är murkna hål i träfasaden, ugnen i köket är tillverkad i Västtyskland, alltså för mer än 20 år sedan, skolkartan är till och med före Andra världskriget, då Tyskland fortfarande var odelat. Snacka om nutidsorientering! Man har tre toaletter (varav en inte går att låsa) på 52 barn + 4 lärare, datorerna är begagnade och skänkta tack vare skolans trivselråds försorg mm. Listan kan göras kilometerlång. Så resonemanget att övriga kommunens skolor får lida för att Gottne startar friskola är en STOR OCH FUL LÖGN, som så mycket som på senare tid kommit från dessa okunniga socialdemokrater. Därför är vi i Gottne stolta och framför allt glada för våra barns skull att vi får chansen att ge dem en bättre skola där den skolpeng som är varje barns egen får gå till deras egen skolundervisning! Tack för ordet