När publiken tystnat håller Michael F. Scholz, professor i modern historia vid Gotlands högskola, ett föredrag om hur serietidningar fungerar som historiska källor. Hans utgångspunkt är byggandet av Berlinmuren för 50 år sedan och hur framför allt serietidningen om busfröet Atze användes för att förklara inlåsningen för östtyska barn. Vi får följa med genom kalla krigets dagar då flyktingar från öst nekades det som sedan skulle fastslås som exit-rätten, rätten att lämna sitt land.

Östtyska barn fick succesivt tråkigare serietidningar i takt med att propagandakriget trappades upp - Atze ägnade sig inledningsvis mest åt att spela spratt mot den västtyska polisen som framställdes som inkompetent, medan gränserna ännu var öppna. Men 1961 hade 2,7 miljoner människor flytt från öst under ett drygt decennium och muren byggdes. Nu skrevs något mörkare, men fortfarande spännande, spionhistorier fylld med goda råd om hur man överlistar västtyskarnas avlyssningsanordningar.

När flyktförsök blev uppmärksammade - som vid Checkpoint Charlie - förklarades de i serietidningarna. Där stoppade hjältemodiga ungdomar bilar fyllda med, inte flyktingar, utan av människosmugglare kidnappade östtyska medborgare. Östtyskarna befriades till ett fortsatt lyckligt liv i DDR och flyktingsmugglarna fick hårda straff. I mitten av sjuttiotalet förlorade serierna nästan alla sina illustrationer och bestod mest av tunga texter - med några undantag för demonisering av västtyskarna. Bland annat visar Scholz upp en kort seriestripp där en västtysk spion flyr ur fångenskap och helt i onödan avrättar en trogen och snäll vakthund.

Tidningarna då var en kamp mot den imperialistiska masskulturen som exempelvis fanns på bio. Men när serietidningarna nu gjort comeback de senaste åren är det främst i filmer, allt från imponerande Watchmen till de någon mindre välgjorda filmerna om Gröna Lyktan och lila Fantomen. I myndighetssverige används serierna dock mer på klassiskt undervisningsvis - Bamse får exempelvis försvara en förenklad asylprocess.

Serier, säger Michael F. Scholz när han mot bättre vetande försöker få lyssnarna att fokusera på hans budskap hellre än hans bilder, kan ovanligt väl visualisera skeenden. En serieruta säger mer än tusen ord. Viktigt då att inte obemärkt låta hjältar kidnappas av mörka politiska motiv. Å andra sidan: Serienördar är inte lättlurade barn. De ungdomar som växte upp med Atze på 1960- och 70-talet rev 1989 Berlinmuren.

Frida Johansson Metso

Frida Johansson Metso är krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån