AA+ låter ju förvisso inte fy skam det heller, men när USA – som närmast utgjort mall för vad som krävs för högsta betyg – får allt annat än triss i A rör det om i grytan. Den oro som nu syns på kvällstidningarnas löpsedlar med svarta rubriker och nervösa frågor om det är läge att binda boräntan eller ej är dock inte helt enkel att bena ut.

Uppgörelsen som Demokraterna och Republikanerna lyckades enas kring innebär minskning av de offentliga utgifterna. Detta kommer – om utvecklingen följer teorin – på kort sikt att leda till lägre produktion och minskad konsumtion. Att förbinda sig vid minskade utgifter var i USA:s fall nödvändigt för att stävja den skenande statsskulden, men långt ifrån önskvärt sett utifrån att nationen fortfarande är på väg ur en lågkonjunktur och dras med en arbetslöshet som är högre än vad landet vant sig vid.

Standard & Poor’s sänkningen av USA:s kreditbetyg, kritiken från den stora långivaren Kina och den allmänna oron på börsen tolkas dock lättast som ett uttryck av bristande förtroende för det politiska systemets förmåga att fatta nödvändiga beslut, och tilltagande oro inför vilka följder den nu antagna planen för att minska underskotten kommer att få. Såväl president Barack Obama som Republikanerna får även i hemlandet svidande kritik för bristande ansvar.

När de skenande statsskulderna i euroområdet tillförs kalkylen får stora delar av oroligheterna på världens börser sin förklaring. Stockholmsbörsen utgör här inget undantag utan fortsatte under gårdagen att falla och självklart har både småsparare och villaägare anledning att följa utvecklingen noga. Samtidigt är det viktigt att konstatera att Sverige ur ett hänseende skiljer sig från stora delar av västvärlden; skattesänkningar är ett flitigare använt ord än skuldberg och besparingar. Nu, likt inför finanskrisen som lamslog världsmarknaden hösten 2008, står Sverige med stabila statsfinanser. Detta i skrap kontrast till läget inför den så kallade bankkrisen på 90-talet, vilken fick långtgående effekter i form av minskad produktion, högre arbetslöshet och hård press på de offentliga systemen.

Än så länge begränsas spådomarna om konsekvenserna i Sverige av det som nu sker i USA och eurozonen till att höjningen av riksbankens styrränta sker lite långsammare än tidigare beräknat och att det femte jobbskatteavdraget eventuellt får stå tillbaka. Likt en person som nyligen blivit bestulen gärna håller ena handen på plånboken är dock försiktighet både naturligt och föredömligt i det läge Sverige och omvärlden befinner sig i.

GABRIEL EHRLING