Bara risken att betraktas som jävig borde ha fått domaren i det uppmärksammade Pirate Bay-målet att berätta och möjligen kliva av. Nu kan hela rättegången komma att måsta tas om efter avslöjandet om att rättens ordförande är medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt.

Föreningen har funnits i drygt femtio år och har som uppgift att vara en mötesplats för diskussioner kring upphovsrättsliga frågor. Föreningen tar inte själv ställning i rättspolitiska frågor utan syftar till att höja kunskapen och därmed bidra till utvecklingen på rättsområdet.

I den miljön återfinns domaren Tomas Norström som medlem, men sitter också med i styrelsen för Svenska föreningen för industriellt rättsskydd, vars huvuduppgift är ett verka för en starkare upphovsrätt. Föreningen har bland annat angett ett remissvar på EU:s e-handelsdirektiv som var en viktig del i rättegången mot Pirate Bay.

Bläcket har knappt hunnit torka i den uppmärksammade domen i Pirate Bay-målet förrän anklagelserna kommer. En dom som 90 procent av svenska folket anser vara felaktig kan i värsta fall ha tillkommit efter vad som somliga betecknar som ett rättegångsfel.

Redan före rättegången uppstod frågan om jäv när en av nämndemännen visade sig vara tonsättare. Han var medlem i Sveriges tonsättares förening, en intresseförening med syfte att främja upphovsrätten. I det fallet agerade Tomas Norström snabbt eftersom han ansåg att en jävsituation förelåg och nämndemannen fick lämna uppdraget.

Men själv höll han tyst. Varför?

Självklart ska även en domare få vara verksam i en förening, och det är inte alls säkert att det förlegat delikatetsjäv, men han borde åtminstone ha berättat och låtit parterna ta ställning eller avstått från att delta.

Det här var ju inte vilken rättegång som helst vilket inte minst bekräftas av det stora internationella intresse åtalet mot Pirate Bay-medlemmarna och målet väckt.

Många betraktar rättegången som politisk och därför blir misstankar om att rätten inte varit objektiv förödande. Som domare med mångårig erfarenhet borde han veta bättre. Risken är att förtroendet för rättsväsendet får sig en allvarlig törn.

Det vore nog klokt om rättegången tas om, inte minst mot bakgrund av alla nya lagar som hotar friheten på internet och där EU tillsammans med medie- och nöjesindustrin är starka aktörer. Penningstinna lobbyister mot det öppna kunskapssamhället. Kriget om nätet har bara börjat.