Undersköterskan Helena Haataja knäckte ryggen på jobbet. En förlamad patient föll och Helena fick ta emot hela tyngden. SVT:s Dokument inifrån berättade Helenas historia i förra veckan.

Försäkringskassan (FK) ifrågasatte inte hennes ryggbesvär, inte heller att arbetsförmågan var nedsatt efter olyckan. Ändå kom FK till slutsatsen att Helenas skada inte är en arbetsskada.

De tunga lyften hör till jobbet, och ryggbesvären kan ha kommit till på annat sätt än genom händelsen, hävdade FK. Förvaltningsrätten gav visserligen Helena rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen, men kammarrätten gick på Försäkringskassans avslagslinje.

Det har blivit allt svårare för kvinnor att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Inspektionen för socialförsäkringen (IFS) kom i en rapport i höstas till slutsatsen att kunskapen om arbetsmiljöriskerna var för dålig, särskilt när det gäller kvinnliga arbetsplatser.

Det syns också i statistiken. Bara två av 100 kvinnor i vård- och omsorgsyrken får långvarig förslitning godkänd som arbetsskada. Var tredje byggjobbare får ersättning från arbetsskadeförsäkringen för samma långvariga förslitning.

FK:s handläggare har inte heller särskilt lång tid på sig att utreda eventuella arbetsskador. Kraven på effektivitet är höga, och varje fall ägnas i snitt sex timmars utredning.

I många fall besöks inte arbetsplatsen, trots att det enligt regelverket ska göras. Beslutet tas ibland endast på yrkestitel och sjukdomsdiagnos, konstaterar IFS. Kvinnor är med andra ord i många fall dömda på förhand. Rättssäkerheten är satt ur funktion.

Under regeringen Bildt skärptes kraven 1993 och det krävdes vetenskapliga bevis för att få en arbetsskada godkänd av försäkringen.

Göran Perssons regering såg till att det stenhårda systemet mjukades upp 2002, men Försäkringskassan följer inte de intentioner som riksdagen då slog fast. Det finns anledning att granska varför FK fortfarande tillämpar den gamla, hårda ordningen och fortsätter misstro kvinnor.

Det finns till exempel ytterst lite forskning kring hur kvinnors arbetsmiljö påverkar hälsan. De flesta studierna gäller manliga yrken.

Förra finansministern Anne Wibble (FP) förklarade att kvinnor kan ha burit matkassar fel i 20 år och att det kan leda till ryggont.

Den inställningen verkar gälla fortfarande, men några sådana anklagelser riktas inte mot arbetsskadade män. Vad de gör på fritiden påverkar sällan bedömningen av arbetsskador.

Det är hög tid att Försäkringskassan ser till att följa de regler som riksdagen har beslutat om. Patriarkala fördomar och en märklig kvinnosyn får inte styra handläggningen av misstänkta arbetsskador.

Peter Franke