Svar till Josefin Strömbergs debattinlägg i lördagens Allehanda.

Låt oss börja med att rätta till några missförstånd. Min debattartikel var skriven utifrån att en majoritet i elevrådstyrelsen på Nolaskolan gav mig detta i uppdrag. Tvärtemot vad Strömberg menar har jag aldrig hävdat att innehållet i debattinlägget är Nolaskolans eleverns åsikter, utan enbart elevrådsstyrelsens.

Vidare menar Strömberg att jag är ordförande för ett ungdomsförbund i Örnsköldsvik, vilket är ren lögn. I själva verket har jag gått ur detta ungdomsförbund, till viss del på grund av skolpolitiken. Eftersom hon i hela sitt debattinlägg beskriver mina åsikter som en politik varken jag eller mitt före detta ungdomsförbund står för, kan det te sig märkligt att jag skickar in en replik, men hon ber i sitt inlägg om konkreta exempel på hur skolministerns ledning på utbildningsdepartementet urholkar elevdemokrati, så jag tänker nu förklara mer exakt vad jag menade med mitt förra inlägg.

Jan Björklund har många märkliga åsikter om demokrati. Som exempel har han en uttalad skepsis mot folkomröstningar, han har anklagats i det egna partiet för diktatoriska egenskaper och han har anmälts för ministerstyre. Detta märks i hans lagar och lagförslag. De flesta lagar Björklund driver igenom handlar nämligen om hårdare tag, hot och straff, vilket knappast gynnar demokratin. Genom att göra om läraren till en enväldig härskare som stänger av sina egna elever, tar ifrån eleven sina tillhörigheter och ständigt letar fel hos henne, skapas en rädsla och en rivalitet med läraren. Detta tar bort de öppna klimaten i klassrummen genom att det leder till att de elever som har hög frånvaro (precis som Josefin Strömberg säger beror detta ofta på psykiska besvär), de som är blyga och de som behöver extra hjälp av läraren inte känner förtroende för den lärare som ska lära dem läsa, skriva och räkna. Att då säga emot denna lärare, vilket elevdemokrati går ut på, blir såklart otänkbart.

Demokrati bygger på lika värde och ömsesidig respekt. Detta saknas helt i Björklunds skolpolitik. Jag menar inte att detta är en partipolitisk fråga, vilket Strömberg påstår att jag gör, utan att det är en fråga som bör ses med fakta istället för partifärg. Nästan tiotusen forskare och pedagoger har skrivit under barnupproret och kritiserar därmed Björklunds drömskola. Detta är ingen slump, utan ett direkt resultat av en politik där stolthet och opinionsmätningar väger tyngre än fakta, demokrati och sunt förnuft.

Jag och Josefin Strömberg är överens om att skolmiljön måste förbättras, men tillvägagångssätten vi förespråkar skiljer sig brutalt. Medan Strömberg och Björklund förespråkar straff och hot, förespråkar jag mer resurser och fler lärare. Så till sist har vi veckans tips. Nästa gång du skriver ett debattinlägg, Josefin, skulle jag vilja att du tar reda på fakta och utgår från den fakta du får. I detta inlägg hoppas jag att du och allehandas läsare fått reda på sanningen om den här debatten. För källor och färsk fakta om mitt enda verkliga styrelseuppdrag, ring mig innan ni skriver debattinlägg. Mitt nummer finns på hitta.se.

Mats Berglund

Bara elevrådsordförande