I Tobias Eliassons svar på Sofia Bothorps insändare ”Hetslopp eller kretslopp i Murbergsskogen” TÅ ...säger sig Eliasson stå för fakta i fallet med avverkningsplanerna på Murberget. Därför är det anmärkningsvärt att han utelämnar den kalavverkning som Länsmuseet vill göra på toppen av Murberget.

Det är ett litet bestånd grannatursskog med rödlistade arter, som ligger alldeles intill den välanvända stigen. Jag kan inte låta bli att fråga mig: När blev avverkning och nyplantering av gran kulturmiljövård? För han kan väl inte mena att detta skall göras i rekreationssyfte?

Jag ser en lucka i det som framgår av Eliassons debattsvar och vad jag läser i den skogsbruksplan som Skogsstyrelsen har upprättat på uppdrag av Länsmuseet. I skogsbruksplanen framgår det att de 5 hektar skog, som Eliasson skriver skall lämnas orört, är klassat som ett produktionsbestånd.

I skogsbruksplanen framgår också att det redan om 5 år planeras avverkningar i helt nya områden på Murberget, och det samma gäller om 10 år osv. Med andra ord är vinterns avverkningar bara början.

Det som kommer att avverkas i vinter, är som tidigare påpekats, ett område bakom Prästgården och Spjutegården. Detta berör granar som började växa redan på 1700- talet, och är alltså äldre än många av de byggnader Länsmuseet vill bevara. Här måste man enligt mig anstränga sig för att även bevara naturvärdena. Genom att selektivt ta ner de rötade träd som direkt hotar byggnaderna, och dra in dem som död ved i skogen, kan både naturvärden och kulturvärden samsas på Murberget, utan att allmänheten behöver uppleva kala ytor, stubbar och slyuppslag, som en föryngringsavverkning innebär.

När det gäller avverkningen vid bronsåldersrösena, är det bra att man öppnar upp i anslutning till själva rösena. Men att ta bort all gran på de ca 4 hektar som det faktiskt är frågan om, kommer i praktiken att leda till ett kalhygge, eftersom granen är det dominerande trädslaget. Här finns det alltså möjlighet att gå mer försiktigt fram, att bevara naturvärden och samtidigt framhäva kulturlämningarna.

Avslutningsvis vill jag påminna om projektet ”Besökstudie- tätortsnära skogar i Härnösand” som Skogsstyrelsen genomförde 2007. Syftet var att kartlägga hur allmänhet, skolor och föreningar nyttjar den tätortsnära skogen i Härnösands kommun, och att ge markägare ett underlag kring skötsel av de tätortsnära skogarna. I studien framgår det tydligt vad som är viktigt för Härnösandsborna när det gäller skogen på Murberget. Hyggen ses som något negativt, som skulle få samtliga tillfrågade grupper att besöka området i mindre utsträckning. Istället efterfrågas gammal- och variationsrik skog, där det finns förutsättningar för bär och svampplockning.

Och det är just en sådan skog som finns på Murberget idag!

Sofia Lundell