Per Hammarström är gymnasielärare på Nordviksskolan och undervisar i de obligatoriska kärnämnena. Under de senaste åren har han varit tjänstledig men nu är han tillbaka igen och kan snart kalla sig filosofie doktor. Avhandlingen som även har getts ut i bokform publicerades under fredagen vid Uppsala universitet.

Att Sverige historiskt skulle särskilja sig som extra tolerant gentemot invandrargrupper avfärdar Per i sin avhandling. Han har undersökt hur judiska invandrare från Östeuropa mottogs i framförallt Sundsvall och Härnösand. Eftersom Per är historiker har han valt tidsperioden 1870-1940 för sin forskning.

- Emancipationen som var ett politiskt projekt för att ge alla samma rättigheter fungerade inte i praktiken. Invandrade judar marginaliserades och fick hanka sig fram som gårdfarihandlare.

Den mosaiska trosbekännelsen, det vill säga den religiösa definitionen av judendom, har varit utgångspunkten för hans forskning. Per har ett personligt engagemang i flyktingfrågor, han är troende kristen och känner en naturlig koppling till det judiska. Flera gånger har han besökt en judisk kulturfestival i Krakow där han har mött ett stort intresse för sitt arbete.

- Vi brukar bila ner till Polen med husvagnen för att få lyssna på den härliga klezmermusiken.

Per är en musikälskare och spelar både gitarr och piano. På sin disputationsfest blir det givetvis festmusik när gruppen -Den flygande bokrullen- ska spela.

Men innan dess ska han stå till svars för sina påståenden. Den alltjämt hyllade författaren Olof Högberg framstår som en stor förkämpe för Norrland men han har bidragit till många vanföreställningar om judar, menar Per.

- I romanerna -Baggbölingar- och -Utbölingar- målas rent rasistiska porträtt upp.

Sundsvall som var en växande stad med ett öppet liberalt klimat gjorde att en judisk småborgerlig handelsmannaklass växte fram i slutet av 1800-talet. Till en början var acceptansen stor men när antisemitismen växte under 20-talet tonades det judiska ned. Synagogan i Sundsvall stängdes 1930 och antingen flyttade man eller så assimilerades judarna in i det svenska samhället, förklarar Per.

Han har sedan 2001 hängivet tillbringat sin tid i det stora landsarkivet i Härnösand. Att forska om förhållandet mellan kristna och judar har blivit som en livsuppgift för honom och han skissar vidare på nya forskningsprojekt.

Per som är prästson växte upp i Halmstad. När han gjorde sin vapenfria tjänst i Härnösands domkyrka träffade han Melica. De har nu varit gifta i 25 år och bestämde sig för sju år sedan att flytta från Landskrona upp till Härnösand. I dag bor två av deras fem barn fortfarande hemma.


ULF BREITHOLTZ