Jonathan ”Jonte” Berglund Hägglund, Vallsta, avled den 29 augusti. Han blev 23 år.

Hans närmaste är pappa Sven-Evert, mamma Maria med sambo Kenneth, syskonen Karolina och Cornelia samt bonussyskonen Andreas och Marcus.

$1

---

Jonathan, ”Jonte”, föddes i Ullånger. Han var som ett solsken, full med glädje och skratt från första stund. Släkten har alltid betytt väldigt mycket för honom och han älskade att hälsa på sina mor- och farföräldrar.

Jag, mamma Maria och pappa Sven-Evert flyttade till Nordingrå när Jonathan var ett år. Två år gammal fick han en lillasyster, Karolina, som han avgudade över allt annat. När Jonathan var sex år blev det flytt till Umeå med mamma och syster. 20 år gammal fick han en till lillasyster, Cornelia, som han också älskade och skämde bort.

Jonathan började där så småningom läsa till svetsare, men avbröt studierna för att familjen flyttade till Vallsta. I Bollnäs gick han på folkhögskola och beslutade sig efter det för att läsa till lastbilschaufför i Sollefteå. Sedan har han hoppat på de jobb som funnits, från stora byggen i Oslo, till Nordic Gym i Bollnäs, och olika åkerier, samt på Däckia och gruvan i Kiruna, för att slutligen börja på en ny anställning i gruvan i Garpenberg, när motorcykelolyckan inträffade.

Jonte var alltid mån om att alla skulle må bra runt omkring honom och han ringde ofta helt apropå bara för att tala om att han älskade en. Behövde någon hjälp med barnpassning, ja vad som helst, så gjorde han vad han kunde. Han ställde alltid upp!

Jonte kallades för ”Pappabjörnen”, detta för att han inte bara var en vän, utan han var som en storebror för alla sina nära.

Han älskade att spela gitarr och sjunga, musiken var en stor del av hans liv. Hans pappa hade dansband och brukar sjunga, vilket präglade Jonte från barndomen. Karolina är även hon skolad inom området och när de träffats har sång och musik alltid funnits i planerna för framtiden och Jonte älskade nästan all musik. Han hade även jägarexamen och brukade jaga med sin pappa.

Jonte jobbade intensivt i Kiruna men hann med några turer på sin skoter. Den bytte han sedan mot motorcykeln, vilket varit hans dröm i många år. Han skulle vinterförvara den här nere och funderade på att byta den till en ”glidare” nästa sommar...

Mamma

---

Min broder Jonathan hade en glöd och ett brinnande hjärta för allt han företog sig. Men det fanns även en ödmjukhet och en värme för alla i hans väg.

Det var spontana samtal eller meddelanden med kärlek eller rådfrågning, eller sena nätter av samtalande och djupsinnad stämning. Den sidan av min bror som endast jag fick dela, det bara vi kunnat säga varandra.

Han fann inte hinder för sin kärlek, jag kommer aldrig att kunna finna ord för betydelse och saknad som kan liknas med denna känsla. Han skulle gå genom eld för de sina. Livsglädjen hade han – strävan och glöd, alltid i rörelse, alltid på väg.

Han var min bästa vän – alltid lojal, för evigt trogen. Jonathan var en viking ibland oss, en individ som ingen annan, unik i dess bemärkelse.

Nu lever jag mitt liv genom Jonathan, min bror! ”For the money... For the glory... For the fun...”

Syster Karolina