Småländskt firande för Nenna
Relaterat
Har Micke bestämt sig för att sitta i knät hos matte en stund är det bara att falla till föga och släppa allt. Nenna Åström har heller inget emot sinnesron som en katts spinnande förmedlar.Bild: Maria Edstrand
Fakta
Nenna Åström
Bor: Veckefjärden, Örnsköldsvik.
Född: Nummer tio i en syskonskara på tretton, född i Nässjö, uppvuxen i Mullsjö.
Ålder: 50 år den 2 september.
Födelsedagen: Firas med öppet hus hemma i bostaden under lördagseftermiddagen den 4 september. "Klockan ett blir det småländskt kaffekalas såsom jag minns från min uppväxt med sju sorters kakor. Klockan fyra serveras buffé och småländsk ostkaka. Vi ska försöka baka ostkakan själva efter mormors recept."
Familj: Gift med Göran sedan 1995, barnen Josef, 14, Isabelle, 12 och Gustav 8 år.
Yrke: Fritidspedagog och pastor.
Fritid: Familjen och barnens fritidsaktiviteter, naturen, Pingstkyrkan. "Båten är vårt sommarnöje".
Kloka ord: Allt går – en del tar bara längre tid.
Envis och uthållig: "Jag gillar att klura ut lösningar, sådana där spikar som ska lossas exempelvis. I fjol bestämde jag mig för att klara Rubiks kub. Till slut hade jag satt den. I somras hade jag bestämt mig för att lära mig jonglera. Jag är ingen stjärna, men 3 bollar och 80 kast har jag klarat i alla fall".
Numera är maken Göran "bara" ute på resande fot en eller två gånger i veckan, men förr var det vanligtvis måndag till fredag. Det gällde då för Nenna att få ihop det därhemma.
– Maken var ju borta mycket. Jag har mitt jobb och med tre barn med många olika aktiviteter och dessutom skola tänkte jag "Hur hinner man". Middagen vill man ju gärna äta tillsammans.
Lösningen för familjen Åströms vardagar blev en kombination av en almanacka och ett familjeråd. I boken skrivs träningstider och liknande in.
– Jag trodde väl aldrig att jag skulle göra något sådant här – men det är en hjälp i vardagen och istället för familjeråd kallar vi det för pärlsamling. Det ska ju vara en trevlig stund när vi slår oss ner tillsammans.
Följden av den första pärlsamlingen blev att barnen ansvarar för matlagning och meny en dag vardera i veckan och för dukning en annan dag.
– Josef är jätteduktig på fläskpannkaka. Jag gjorde en själv häromdagen och den blev inte alls lika bra som hans.
Nenna berättar också om växthuset som "svämmade över" av gurkor i somras och hon kände en förtvivlan över att inte hinna ta rätt på allt. Men det fixade Isabelle med assistans av pappa Göran. Gurkorna lades in och blev mycket smakliga.
Även åttaårige Gustav har sin matdag, vilket fungerar utmärkt. Naturligtvis väljer barnen att laga sina egna favoriträtter.
– Det är bra att de får ta ansvar. Vi vuxna gör dem ingen tjänst genom att göra allt själva.
Även städningen flyter friktionsfritt. Familjen har delat upp huset i städsektioner, där var och en ansvarar för sin del. Nenna medger att hon nog är något av en "planeringsmänniska" och även på jobbet ingår en del planering.
Arbetsplatsen sedan 1988 är Pingstkyrkan i Örnsköldsvik.
– Jag jobbade i Eskilstuna och Ingemar Rahm, som var föreståndare här då, frågade om jag ville komma upp och prova på att jobba här. Sen så träffade jag min man och blev kvar, säger hon leende.
Nenna har huvudansvaret för barn- och familjefrågor och är utbildad fritidsledare och även pastor.
– Jag ser bland annat till att det finns ledare för olika aktiviteter och vid lägerverksamheten. Jag ska passa på att nämna att nästa helg har vi en aktivitet som heter Tusenmilaservice – en relationshelg för par.
Nenna är engagerad i Pingstkyrkan både på fritiden och under sin arbetstid. Den kristna kallelsen fick Nenna under gymnasieåren.
– Jag frågade "Finns du Gud och vill du att jag ska tro på dig så bevisa att du finns". Jag fick många olika tecken. Då började jag läsa Bibeln och jag tror faktiskt att Jesus gick på vattnet. Det är en verklighet som ligger lite utanför, men ändå finns ...
En annan verklighet är att Nenna egentligen inte alls heter Nenna utan Gun-Britt.
– När jag var mycket liten tyckte jag själv att det var krångligt att säga Gun-Britt och då blev det Nenna. Men i högstadiet däremot ville jag inte heta det "barnsliga" namnet. Så fick jag en svägerska som också hette Gun-Britt och då blev jag Nenna igen. Och nu är jag det ...


































Kommentarer (0)