Upp till kamp för surströmmingen
I ett öppet brev till regeringen kräver nu Surströmmingsakademien att surströmmingen räddas!
– Nu är det allvar. Sverige måste undantas från gränsvärden för dioxin i strömming fångad i Bottenhavet och Bottenviken, säger Ruben Madsen.
Ända sedan mitten av 1500-talet har vi kunnat njuta denna norrländska delikatess. Men nu tornar orosmolnen upp sig. Under våren ska EU fatta beslut om Sverige och Finland även i fortsättningen ska få dispens för gränsvärdet när det gäller dioxin i fisk.
Livsmedelsverket anser det inte. Och nu ska snart regeringen ta beslut i frågan. Blir det ett nej är det stopp för surströmming fiskad i Östersjön från och med årsskiftet.
I sista minuten rycker nu Surströmmingsakademien med dess ordförande Ruben Madsen i spetsen ut till försvar för surströmmingen.
– Stoppas fisket efter Norrlandskusten innebär det förödande konsekvenser för hela Norrland, hävdar han.
Ett förbud skulle få en rad negativa effekter på framförallt kustområdena, framhåller Ruben Madsen.
– Yrkesfisket skulle upphöra, norrlandskommuner avfolkas och turismen påverkas negativt. Vad skulle, till exempel, hända med projektet "Matlandet Sverige" med alla regionala projekt som lyfter fram vår matkultur, frågar sig Ruben Madsen. Den svenska surströmmingskulturen är en djupt förankrad nationell identitet.
På grund av miljöföroreningar i Östersjön innehåller surströmming förhållandevis små halter av miljögifterna dioxin och PCB. Idag undantas Sverige och Finland från EU:s gränsvärden när det gäller dioxiner fångad i fisk från Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Men Livsmedelsverket anser att Sverige ska följa EU:s krav när det gäller halten av dioxin i surströmmingen.
I snitt stoppar vi oss fem surströmmingar per år. Hälsorisken är därmed försvinnande liten, menar Surströmmingsakademien.
– Men blir det fortsatt dispens kommer vi att verka för att informera konsumenterna om riskerna vid extremt hög konsumtion, säger Ruben Madsen.



















