Dåliga kunskapsresultat, fler elever som inte kommer in på gymnasiet och kränkningar som inte tas på allvar är exempel på brister i den svenska skolan som Skolinspektionen lyfter fram sig i sin årsrapport som presenteras i dag.

Låga förväntningar på eleverna från såväl kommunpolitiker som lärare pekas ut som ett utbrett problem. Var tionde elev är enligt rapporten rädd att gå till skolan ibland och Skolinspektionen ser att skolpersonal förminskar problem med kränkningar och lägger skuld på eleverna.

Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar för varje år. En vanlig brist är enligt myndigheten att de åtgärdsprogram som tas fram fokuserar på vad hemmet och eleven ska göra, medan skolans ansvar för att hjälpa eleven missas.

Förra året gick 1075 elever ut nionde klass utan godkänt betyg i ett enda ämne. Ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan.

Förra året landade andelen elever som gick ut nionde klass utan gymnasiebehörighet på 12,3 procent, enligt rapporten "En skola med tilltro lyfter alla elever".

Skolinspektionen konstaterar att det finns stora skillnader i resultaten mellan olika elevgrupper och att resultaten speglar segregationen i samhället. Barn med föräldrar som inte har gått på gymnasiet och barn som kommit till Sverige efter skolstarten löper till exempel ökad risk att hamna efter. I storstädernas utsatta områden ser det också dystert ut med skolor där inte ens tre av tio blir behöriga till gymnasiet. En annan utsatt grupp är elever med fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Skolinspektionen betonar utifrån detta att skolhuvudmännen måste vara tydliga med att alla elever räknas. "Det finns mycket att göra", skriver myndigheten i sin rapport.

Huvudmän och rektorer får kritik för att de inte skapar de förutsättningar som behövs för att skolan ska kunna leva upp till sitt uppdrag. I en enkät där 12 621 lärare svarade förra året uppgav närmare hälften att de saknar möjligheter att ge alla elever det stöd som de behöver.

Dålig uppföljning av verksamheten och oklar ansvarsfördelning är problem som Skolinspektionen lyfter fram efter att ha granskat kommunerna som huvudmän för skolan. Många kommuner får också underkänt när det gäller ansvaret för att förebygga kränkande behandling. På denna punkt kritiserades drygt hälften av de 60 kommuner som var föremål för regelbunden tillsyn under förra året.

Ett annat konkret exempel där många kommuner brister är hanteringen av klagomål. Trots att detta är ett krav enligt den nya skollagen saknade en fjärdedel av landets kommuner helt skriftliga rutiner när Skolinspektionen genomförde en flygande inspektion.(TT)